facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Ja till Brexitavtal – men risk för krasch kvarstår

Det blir ingen vila för Theresa May. Efter att till slut ha fått med sig sin regering på ett omstritt Brexitavtal vänder sig den brittiska premiärministern nu till parlamentet, där hon ställs inför hårdföra motståndare.

Storbritanniens premiärminister Theresa May mötte pressen på onsdagskvällen utanför 10 Downing Street.
Storbritanniens premiärminister Theresa May mötte pressen på onsdagskvällen utanför 10 Downing Street. FOTO: ANDREW PARSONS

Det bästa avtal som var möjligt att förhandla fram. Så beskrev May det 585 sidor långa utkastet till utträdesavtalet med EU efter att hon sålt in det till sina regeringskollegor på onsdagen. De fem timmar det tog väckte spekulationer om eventuella avhopp från missnöjda ministrar.

Men än så länge sitter premiärministerns underhuggare stilla i båten.

Från "Brexitörerna" i hennes eget parti hördes dock genast ilskna tongångar. May riskerar nu att förlora stöd från ytterligare konservativa parlamentsledamöter liksom miljontals väljare, varnar den mångårige parlamentsledamoten Peter Bone. Partikamraten Jacob Rees-Mogg uppmanar sina kollegor att helt avfärda avtalet.

Dominic Raab, Storbritanniens Brexitminister, meddelade på torsdagsförmiddagen via Twitter att han avgår. ”Jag kan inte med gott samvete stå bakom de krav som lagts fram för att få ett avtal med EU”, skriver han.

”Vi är inte framme än”

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk har gått ut med att det kommer att hållas ett extra EU-toppmöte söndagen den 25 november.

Experter som nyhetsbyrån TT pratade med på onsdagskvällen gav en mellan 30 och 35-procentig risk att antingen EU-lederna eller det brittiska parlamentet röstar ner förslaget. Då finns det risk att Storbritannien kraschar ut ur EU utan ett avtal.

Sveriges statsminister Stefan Löfven kommenterade på onsdagskvällen beskedet från Storbritannien i ett skriftligt uttalande:

"Vi är inte framme än, men dagens besked från London är ett viktigt steg på vägen mot en ordnad Brexit"

Han betonade också vikten i ett avtal för att Sverige ska kunna ha fortsatt goda handelsrelationer med Storbritannien.

Dragkamp väntar

Med en röststark grupp motståndare till uppgörelsen i Konservativa partiet väntar nu en dragkamp i parlamentet om de ledamöter som ännu inte bestämt sig. May lär väga orden på guldvåg när hon under torsdagen ställer sig i underhusets kammare för att presentera detaljerna i avtalet.

Det är centralt för premiärministern att få med sig det nordirländska unionistpartiet DUP, som Konservativa partiet stödjer sig på för sin knappa majoritet i parlamentet.

DUP:s ledare Arlene Foster säger att hon har haft ett "uppriktigt möte" med May under onsdagskvällen. "Hon är fullt medveten om vår ståndpunkt och våra åsikter", twittrar Foster efter mötet, som varade i nästan en timme.

Den svåraste frågan i Brexitsamtalen har varit den om hur gränsen mellan EU-medlemslandet Irland och brittiska Nordirland ska hanteras. Motståndet mot en uppgörelse är starkt hos DUP.

Varadkar nöjd

Parlamentsledamoten Sammy Wilson från DUP tror att många kommer att bli upprörda av utkastet som regeringen godkänt.

– För att använda (Mays) egna ord, inget avtal är bättre än ett dåligt avtal, och jag tror att underhuset kommer att ge sin dom när det till slut är upp till dem, säger han till BBC.

Irlands premiärminister Leo Varadkar välkomnar däremot utvecklingen och anser att landet uppnådde alla de viktigaste punkterna i brexitutkastet. Vid en presskonferens säger han att det faktum att texten godkändes av den brittiska regeringen var ett "avgörande framsteg" och gjorde onsdagen till en av de bästa dagarna i hans karriär.

Utkastet ger "tillfredsställande" resultat på nationellt viktiga frågor, bland annat att skydda fredsprocessen, Långfredagsavtalet, handeln, jobben och ekonomin, säger Varadkar.

Fakta: Britternas väg in och ut ur EU

1 januari 1973: Storbritannien – samt Danmark och Irland – blir medlemmar i dåvarande EG.

5 juni 1975: 67 procent av britterna röstar för att stanna kvar i EG i en folkomröstning.

23 januari 2013: Premiärminister David Cameron lovar att hålla en ny folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap, sedan landet först försökt förhandla om sin relation till unionen.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstning. Som följd av resultatet lämnar Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

29 mars 2017: Premiärminister May meddelar formellt att Storbritannien åberopar Lissabonfördragets utträdesparagraf, artikel 50.

19 juni 2017: De första utträdesförhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleds i Bryssel.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av förhandlarna.

29 mars 2019: Storbritannien tänker formellt lämna EU, oavsett om utträdesavtalet godkänts eller inte.

30 mars 2019: Om ett godkänt avtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

31 december 2020: Övergångsperioden löper ut, såvida inte förhandlingarna om framtida relation ännu inte är klara.