Marion Palm

Lorcan McCabe som är vice ordförande i ICMSA lyfter att Nordirland ska stanna kvar inom EU:s tullunion och att man måste undvika en hård gräns.

På grästäckta kullar med utsikt mot den i dag nästan omärkbara landsgränsen mellan Irland och Nordirland drygt fyra mil norrut går 70 mjölkkor på bete. Men över den stilla och vackra platsen i Bailieborough på norra Irland märks en oro som grott sedan folkomröstningen den 23 juni 2016, då Storbritannien röstade för att lämna EU.

Korna tillhör Lorcan McCabe, mjölkbonde och vice ordförande i ICMSA, Irish creamery milk suppliers association. Mjölken från 30 av hans 70 kor hamnar hos slutkund i Storbritannien och i snitt exporteras 30 procent av all mjölk som produceras i Irland till Storbritannien.

– Vi kommer att få se många konkurser om det blir en Brexit med höga avgifter och skatter för att exportera mjölk över gränsen. Vi är beroende av Storbritannien när det gäller export och de är beroende av oss för livsmedelsförsörjning. Varken vi eller de kan riskera det samarbetet för att Storbritannien ska få till ett utträde så snabbt som möjligt.

Mjölken från 30 av Lorcan McCabes 70 kor exporteras till Storbritannien.

Som vice ordförande i ICMSA har Lorcan McCabe varit med och tagit fram några av de krav som organisationen ställt inför Storbritanniens stundande utträde ur EU. Punkterna han lyfter fram är att Nordirland ska stanna kvar inom Europeiska unionens tullunion, EUCU, och att det inte får bli någon hård gräns mellan Irland och Nordirland.

”Man måste dra i nödbromsen så att vi får till ett avtal”, säger Lorcan McCabe.

– I politiska beslut som blir allt mer stressade tror jag att man måste dra i nödbromsen så att vi får till ett avtal, säger han och fortsätter:

– Jag är gammal nog att komma ihåg när vi hade kontroller mellan Irland och Nordirland med brittiska soldater på plats. Vi får inte hamna där igen. Just nu råder det en stor osäkerhet om vad som ska hända, både socialt och rent ekonomiskt. En osäkerhet som gör det väldigt svårt för enskilda lantbrukare att förbereda sig på Brexit.

Vad ger ni som organisation för råd till era medlemmar?

– Eftersom allt är så osäkert är det svårt att ge råd. Vi ger generella råd och tipsar om särskilda Brexit-lån, men det är få som nappar på det när situationen är så osäker. De säger: ”Vi vill inte ha fler lån, vi vill ha säkerhet och veta vad utträdet betyder.”

Mjölkbonden Gerry O'Reilly är orolig för att en hård gräns mellan Irland och Nordirland kan ”dela upp och skapa splittringar i våra samhällen”.

<h3>”Kommer att skapa splittringar”</h3>

En som de senaste åren investerat mycket i sitt lantbruk är Gerry O'Reilly. Han tog över gården efter sin morbror 2016 och då ökade han också produktionen. Nu har gården 140 mjölkande kor.

– När jag tog över gården såg framtiden ljus ut och det fanns en stark tro på fortsatt framgångsrik irländsk mjölkproduktion. Jag hoppas och tror att det finns en framtid för mig som mjölkbonde även efter Brexit, men det är svårt att säga hur det påverkar oss. Om det blir en hård gräns mellan Irland och Nordirland blir det betydligt svårare att sälja kalvar och jag har även en anställd som korsar gränsen för att ta sig hit och jobba så om det blir en hård gräns kommer det att påverka oss alla. Det kommer dela upp och skapa splittringar i våra samhällen.

När ATL besöker Gerry O'Reillys gård är mjölkningen i full gång. Här väntar korna på att få komma in.

Men oron kring Brexit och känslan av att inte kunna planera för framtiden ställer även till det för Gerry O'Reilly på ett mer personligt plan.

– Jag har tvingats stoppa personliga investeringar. Jag började bygga ett hus, men i dag vet jag inte alls hur min inkomst kommer att se ut nästa år. Det här är ett stort problem för min familj. Det som krävs för att jag ska kunna bli av med den här oron är att vi får ett avtal.

Gerry O'Reilly tog över gården 2016 och har investerat mycket i gården. Han hoppas att det finns en framtid inom mjölkproduktion även efter Brexit.

Mjölkbonden Thomas Rogers ser också flera risker.

– En hård gräns skulle vara en katastrof. Vi måste ha samma tillgång till den brittiska marknaden som vi har i dag – tillkommer det högre tullavgifter måste någon betala för det och det tror jag inte att konsumenterna är villiga att göra. Det betyder att det blir varje enskild lantbrukare som får ta den kostnaden, säger han.

Thomas Rogers har drivit sin mjölkgård sedan han gick ut skolan och inkomsterna från gården är grund för familjens ekonomi. Nu är han orolig att det blir varje enskild lantbrukare som får ta kostnaden som eventuella höjda tullavgifter för med sig.

– Men min allra största oro är att det ska blossa upp konflikter igen och det är det jag tycker politikerna ska ta största möjliga hänsyn till. Ekonomin kan svänga och gå upp och ner, men nu när vi har fred är det den vi måste värna. Politikerna måste förstå att en hård gräns är oacceptabel.

<h3>Varför är ön Irland knäckfrågan för Brexit?</h3>Hade Nordirland inte tillhört Storbritannien hade Brexit varit en betydligt enklare fråga. Då hade landet inte haft någon markgräns mot EU. Nu har man det, och dessutom en av de mest omtvistade gränserna i efterkrigstidens Europa. Efter århundraden av mer eller mindre våldsam konflikt mellan de som vill att hela ön Irland ska vara en republik och de som vill att den nordöstra delen av ön även fortsatt ska tillhöra Storbritannien, slöts långfredagsavtalet 1998. I det gick Storbritannien med på att ta bort de militärt befästa gränsstationerna. Då båda länderna var med i EU kunde gränsen öppnas helt och människor, varor och tjänster röra sig fritt. Lämnar Storbritannien den gemensamma marknaden måste gränskontroller införas, åtminstone under en period, och oron är stor på båda sidor att det ska återuppväcka den gamla konflikten. En lösning är att kontrollerna läggs i Irländska sjön, men det har unionistpartiet DUP, stödparti till den brittiska regeringen, sagt sig aldrig kunna gå med på.<h3>Jordbrukshandel mellan Irland och Storbritannien</h3>38 procent av Irlands totala jordbruksexport, i värde, går till Storbritannien. 14,6 procent av jordbruksexporten till Storbritannien går till Nordirland. Jordbruksimporten från Storbritannien står för 47 procent av den totala importen av jordbruksvaror. Den bransch som lär drabbas hårdast av Brexit är den exportinriktade nötköttsproduktionen, där ungefär hälften går till Storbritannien. Irland har ett jordbrukshandelsöverskott på en miljard euro till Storbritannien.Källa: Irlands jordbruksdepartement

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/brexit-fran-eu-intradet-till-i-dag-detta-har-hant/">Detta har hänt – från Storbritanniens EU-inträde till i dag</a>Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sa-slar-brexit-mot-svenska-bonder/">Kartläggning – så slår Brexit mot svenska lantbrukare</a>

Irländska lantbrukare är beroende av handeln med Storbritannien. En avtalslös Brexit vore värsta tänkbara scenario, säger lantbrukarna som ATL träffar några mil från gränsen till Nordirland.

Mjölkbonden Lorcan McCabe: ”Vi kommer att få se många konkurser.”