Jerry Simonsson

Det är en lite modstulen och trött Rowena Dwyer som möter ATL vid Irish Farmers' Associations modesta huvudkontor en bit utanför Dublin. Den frugala inramningen i chefsekonomens arbetsrum och byggnaden i övrigt ger en vag antydan om de bistra tider som väntar skulle Storbritannien misslyckas med att nå ett handelsavtal med EU.

– Storbritannien skulle bli en förlorad marknad för oss. En analys har visat att om detta skulle ske försvinner mellan 60 och 90 procent av kött- och mejerivaruexporten. Den skulle slås ut helt. Det är svårt nog att sälja kött som ger bonden 4 euro per kilo, hur skulle det då bli om den blev 50 procent dyrare? Det är en kostnad som varken industrin eller bonden orkar bära.

– Vi är mycket, mycket oroliga och regeringen är mycket orlig över hur förhandlingarna utvecklas, understryker Rowena Dwyer.

”Vi är mycket, mycket oroliga och regeringen är mycket orlig över hur förhandlingarna utvecklas”, understryker Rowena Dwyer vid Irish Farmers' Associations.

Men det ligger mycket politisk prestige i vågskålen och den brittiske premiärministern Theresa May har sagt att inget avtal är bättre än ett dåligt avtal. Det som tidigare ansågs som en omöjlighet har i det politiska käbblet utvecklats till en av tre mycket tänkbara scenarier och då kommer WTO:s regler att gälla.

– Det finns mycket som är negativt här, och de leder oss till ett önsketänkande som baseras på att ekonomisk rationalitet ska övertrumfa politisk ideologi. Riskerna beror på att det finns enorma politiska barriärer, säger Rowena Dwyer, men utan större övertygelse.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/eu-vill-sanka-direktstoden-dramatiskt/">EU vill sänka direktstöden dramatiskt</a>

Ett icke-avtal skulle också ge irländsk export konkurrens från lågprisimport från tredje land.

– Det är en premiummarknad som vi är mycket rädda om, men en konkurrerande lågprisimport riskerar att urholka värdet av den och då måste vi hitta andra marknader. Brittiska livsmedelsorganisationer har redan börjat teckna möjliga scenarier efter Brexit och vilka marknader som kan bli intressanta. Sverige är en sådan.

Boende i området mellan Irland och Nordirland protesterar mot införandet av en gräns efter Brexit. På bilden har aktivister klätt sig i gammeldags tulluniformer för att symboliskt stoppa trafiken.

– Organisationer som Enterprise Irland har börjat jobba med olika scenarier och försöker hjälpa lantbruket och industrin med att hantera Brexit och en målsättning är att öka exporten till euroländerna med 50 procent till 2020.

I dag går 50 procent av Irlands nötköttsexport till Storbritannien.

Men även om det blir ett handelsavtal med EU medför stora konsekvenser. Den historiskt politiskt laddade gränsen mot Nordirland kommer med all sannolikhet att återuppstå med gränskontroller, kontroller av två olika handelssystem och regelsystem för djurvälfärd och livsmedelssäkerhet. I dag flyter enorma volymer livdjur, råvaror, halv- och helförädlade livsmedel fritt fram och tillbaka över gränsen.

– Det är inget vi ser fram emot, men det är väl det mest sannolika, konstaterar Rowena Dwyer och exemplifierar dilemmat med att berätta om en köttproducent som i dag transporterar 100 000 grisar från Irland till slakt i Nordirland och ett mejeribolag med anläggningar i båda länderna.

– Vad ska de göra? De kan inte planera för en framtid de inte vet något om. Det är mycket, mycket svårt att säga vad som ska hända.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/ledare/brittiska-bonder-lever-farligt/">Brittiska bönder lever farligt</a>

Konsekvenserna av britternas beslut att lämna EU har varit IFA:s chefsekonom och alla andras huvudvärk dag och natt alltsedan EU-omröstningen i juni 2016, och framtidsoron är påtaglig, just som Irland håller på att ta sig ur avgrunden man hamnade i efter finanskrisen 2008.

Rowena Dwyer lyser upp när vi kommer in på mjölkproduktionen. Målet att öka produktionen med 50 procent från det att kvoterna avskaffades till 2020 är redan nådd och nya mål är satta.

– Det är det här som är ljuspunkten i vår näring. För första gången på mycket länge anställer de folk. Det är fantastiskt.

En lastbil passerar en Brexitskylt i närheten av Newry vid gränsen mellan Irland och Nordirland.

Succéns baksida är att Irland får än mer livsmedel att exportera. Irländska bönder producerar i dag mat nog att mätta 50 miljoner människor. Det bor 4,7 miljoner i Irland.

Oavsett utgång i Brexitförhandlingarna kommer Storbritannien att vara en mindre attraktiv marknad för irländsk livsmedelsexport. I vilken omfattning är det i dag ingen som vet.

– Men varför i all Herrans namn skulle de låta sig själva hamna i en situation där kostnaden för deras kött- och mejerivaruimport ökar med 50 procent? Det är ekonomiskt vansinne!

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/grodan-blev-lonsam-nar-knarket-slapptes-fritt/">Här skördar hon för miljoner</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hans-tre-smarta-steg-for-att-utrota-ograset/">Lär av brittiska ekobonden och stoppa ogräset</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/efter-atls-artiklar-nya-krav-pa-traktorers-draganordningar/">ATL griper in – nya krav på traktorns draganordning</a>

Britterna har mycket att förlora på beslutet att lämna EU. Men få riskerar så mycket som de irländska bönderna. För dem står export värd närmare 40 miljarder kronor på spel och desperationen sprider sig i näringen.

Livsmedelsexporten står på spel och desperationen sprider sig på den gröna ön.

Irländska bönder riskerar miljardsmäll

Politik

Irländska bönder riskerar att förlora export värd närmare 40 miljarder kronor på grund av Brexit.