Marion Palm

Irlands mjölkproduktion är totalt sett väldigt mycket högre än svensk mjölkproduktion och både antalet kor och mjölkbönder är fler.

Slutet på mjölkkvotssystemet inom EU i mars 2015 har haft stor effekt på Irlands mjölkproduktion och på ett år gick den upp med 18 procent, från 5 783 000 till 6 850 000 ton. Ökningen var den snabbaste i EU.

Lorcan McCabe är mjölkbonde och vice ordförande i ICMSA, Irish creamery milk suppliers association. Enligt honom hade Irlands mjölkproduktion inte varit det den är i dag om mjölkkvoterna legat kvar.

– Det var tufft och man köpte kvoter för stora pengar, men det betydde inte att vi kunde vara bittra över pengarna det kostat när kvoterna avskaffades. Om jag inte hade satsat på att utöka min mjölkproduktion när kvoterna fanns så hade jag inte varit redo när de avskaffades, och jag hade aldrig haft möjlighet att utvidga eller bygga upp den stabilitet i företaget som jag har i dag, säger Lorcan McCabe.

Han driver sin mjölkgård i Bailieborough i norra Irland och på gården finns 70 mjölkande kor. Korna mjölkas tio åt gången i grop och de går ute på bete under större delen av året. Lorcan McCabe hämtar in korna från betet varje gång det är dags att mjölka – en gång klockan åtta på morgonen och en gång klockan sex på kvällen.

– För det mesta kommer alla på en gång. Korna vet vad som gäller när jag ropar. Vi har djuren ute på heltid från mars till november.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/irlandska-bonder-vill-se-langre-overgangsperiod-for-brexit/">Kort övergång oroar Irlands bönder: ”Ett år räcker inte”</a>Läs även:<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/irlandska-lantbrukare-fruktar-hard-brexit/"> Brexit skapar oro för framtiden på Irland</a>Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/talamodet-kring-brexit-slut-pa-nordirland/">Brexit-tålamodet slut på Nordirland: ”Väntan skapar mer oro”</a>

– Att vi har så låga kostnader på fodret ger högre vinst än om vi skulle utfodra våra djur med koncentrat från soja och spannmål, även om vi skulle få högre mjölkproduktion, säger Lorcan McCabe.

Han berättar att djurhälsan förbättras och att andelen sjukdomar och infektioner är lägre under de månader när djuren går ute. Att djuren går ute en stor del av året gör att han sparar in en hel del i foderkostnader, 95 procent av fodret som korna äter består av gräs. Den största delen betar de under utevistelsen och resten ges som ensilage.

– I det här landet har vi rätt förutsättningar för att odla gräs, och då är det det vi ska göra. Det som fungerar för er i Sverige kanske inte fungerar här och vice versa, säger Lorcan McCabe.

Korna får även nödvändiga tillskott och mineraler, men varje ko får bara 900 kilo koncentrat per år, vilket kan jämföras med gräs- och ensilageintaget som ligger på 18 000 kilo.

– Att vi har så låga kostnader på fodret ger högre vinst än om vi skulle utfodra våra djur med koncentrat från soja och spannmål, även om vi skulle få högre mjölkproduktion.

Han lyfter också fram att det är en hållbarhetsaspekt i att använda eget närproducerat foder. Att korna i princip bara äter gräs är också något Lorcan McCabe menar ger flera fördelar när det gäller marknadsföringen av produkterna.

– Vi är kända för vår gräsmjölk och vårt grässmör och det är många som väljer våra produkter på grund av det. Bland annat i USA är irländskt smör populärt, och det är extra viktigt för oss nu med Brexit att det redan finns ett intresse för våra produkter utanför Storbritannien..

<h3>Skillnader mellan mjölkländerna Irland och Sverige</h3>• Mjölkproduktionen i Irland skiljer sig en hel del från den i Sverige. Det finns sex gånger fler mjölkföretagare i Irland, men avkastningen är en tredjedel lägre per ko.• I Sverige minskar antalet mjölkgårdar och i takt med det har den genomsnittliga besättningen vuxit i djurantal. Den gårdsstorlek som växer mest är gårdar över 200 djur. En liknande utveckling, med fler större gårdar, sker också i Irland. Skillnaden är att i Irland beror det främst på att koantalet ökar, vilket det gjort sedan 2010. • Irlands mjölkbönder kan klara ett lågt mjölkpris bättre än bönder i flera and­ra europeiska länder på grund av låga kostnader för stall och mycket betesdrift, vilket gör att de sparar in pengar på foder.•I Irland är den årliga avkastningen per ko drygt 3 000 kilo lägre än i Sverige, vilket kan förklaras av skillnaden i foder för irländska och svenska mjölkkor. I Sverige är kraftfoder en viktig del av foderstaten, men i Irland är det vanligt att andelen kraftfoder är lågt. • I Kokontrollen gav kontrollåret 2018/2019 en rekordhög avkastning med 10 417 kilo ECM, energikorrigerad mjölk. Att avkastningen blev rekordhög trots torkan kan enligt rådgivare på Växa Sverige hänga ihop med den ökade användningen av kraftfoder till följd av dåliga vallskördar.

ATL TV: Brexit-intervju med Lorcan McCabe

Irländska mjölkbonden Lorcan McCabe menar att lång betes­tid, gräsbaserad foderstat och enkelhet är nycklarna till att nå god lönsamhet.– Avskaffandet av mjölkkvoterna har varit avgörande för irländska mjölkbönder.

Lång betes­tid och gräsbaserad foderstat är lönsamt, hållbart och en fördel vid marknadsföring.