Marcus Frennemark

Det finns totalt 1,4 miljoner mjölkkor och 1 miljon dikor på Irland.

Irland har sju gånger som många dikor som Sverige. I fjol slaktades 1,75 miljoner nötkreatur. 90 procent av produktionen exporteras och exportvärdet på nötköttsexporten är 2,5 miljarder euro. Mer än hälften av nötköttet säljs till Storbritannien.

Man kan förstå om Brexit upplevs som ett allvarligt hot.

– Skräcken är en ”no-deal-Brexit”, då är det WTO-regler som gäller, vilket innebär tullar. Det skapar bara förlorare, säger Edward O’Riordan till ATL.

Edward O’Riordan är expert på företagsutvecklingen i irländsk nötköttsproduktion och var inbjuden till Alnarps nötköttsdag i första hand för att tala om vad en god livsmedelsstrategi kan betyda för utvecklingen inom lantbruket.

För medan Sverige tar de stapplande första stegen på sin första livsmedelsstrategi är Irland redan inne på sin andra. Den första strategin sjösattes 2010 och siktade mot 2020, den håller på att avlösas av nummer två som sätter mål för 2025.

Under den första strategin avskaffade EU mjölkkvoterna. De frisläppta irländska mjölkbönderna har sedan dess rekryterat ytterligare 400 000 mjölkkor. Nu finns det totalt 1,4 miljoner mjölkkor och 1 miljon dikor i landet.

– Den ökade mjölkproduktionen har inte inneburit att nötköttsproduktionen minskat. Den har tvärtom ökat med drygt tio procent sedan dess, säger Edward O’Riordan.

Edward O'Riordan, expert på företagsutvecklingen i irländsk nötköttsproduktion.

De nationella strategierna har haft en avgörande betydelse för detta, anser han. De är inte bara ord satta på papper, utan har tagits fram i en djupgående process.

– Alla intressenter från gård till gaffel har dragit åt samma håll och det är en avgörande framgångsfaktor.

Nu byggs det vidare mot 2025, bland annat med målet att primärproduktionens värde ska öka med 65 procent och att 23 000 nya jobb ska skapas inom den samlade livsmedelssektorn.

Certifierad produktion är en annan orsak till framgångarna. 90 procent av nötkreaturen till slakt är certifierade enligt standarden Origin Green som omfattar hela livsmedelskedjan ut i butik och restaurang.

Men är då irländsk nötköttsproduktion över huvud taget jämförbar med den svenska? Bortser vi från de klimatmässiga skillnaderna, som innebär väsentligt lägre krav på stallbyggnader och möjligheter till bete nästan hela året, så finns det likheter i strukturen.

De irländska nötköttsgårdarna är förstås många fler, men de har inte fler kor i snitt. I båda länderna ligger genomsnittsbesättningen på drygt 20 dikor. Arealen på de svenska nötköttsgårdarna är dock i genomsnitt betydligt högre, vilket borde skapa möjligheter att öka produktionen även här.

Men även om produktionen växer så finns det förbättringspotential på gårdarna. Edward O’Riordan har studerat lantbrukarnas lönsamhet. Snittgården med dikor hade ett netto på 145 euro per hektar och snittgården med uppfödning av slaktungnöt nådde ett netto på 235 euro per hektar; i båda fallen saknas EU-stöden i kalkylen.

– Marginalerna på genomsnittsgårdarna är inte tillräckliga, de är beroende av EU-stöden. Men vi har också gårdar på den övre halvan som är riktigt lönsamma. Det gäller att lära av dem, säger Edward O’Riordan.

Och enligt hans kalkylmaterial drar de tio procent bästa gårdarna med slutuppfödning in 1 154 euro per hektar netto.

Anna Kristoffersson, moderator vid Alnarps Nötköttsdag. Nötköttsdagen arrangeras årligen av SLU, LRF Skåne och Skånes Nötköttsproducenter.

<h3>Edward O'Riordan</h3>Jobbar som expert på företagsutveckling inom organisationen Teagasc (The Agriculture and Food Development Authority) som är en nationell organisation för forskning, utveckling och rådgivning till lantbruk och livsmedelsindustri.

Brexit är det stora orosmolnet för den exportinriktade irländska nötköttsbranschen. Tisdagens planerade omröstning i det brittiska parlamentet har skjutits upp.– Vi hoppas Theresa Mays deal godkänns. Annars blir det tufft, sa irländaren Edward O’Riordan när han gästade Alnarps nötköttsdag.

Brittiskt EU-utträde utan avtal riskerar att drabba irländska köttproducenter hårt.