Birgitta Sennerdal

Det är en torr och solig vårdag när Jonas Karlsson kör in på skogsbilvägen strax utanför Älmhult i Småland. Vägen har ett rejält slitlager av grus, längs kanterna är det fritt från småbuskar och vägen ligger hög­re än den omkringliggande terrängen.

– Det här ser fint ut, säger Jonas Karlsson.

Han är en av 14 inom Biometria som har till uppgift att under fem år inventera 10 000 mil skogsbilväg i Götaland. Arbetet påbörjades i fjol och ska pågå till 2023. För att de ska klara uppgiften måste 2 mil inventeras varje dag. För Biometrias inventerare innebär det att i genomsnitt köra 15 mil per dag.

– Även om vi inventerar i det område vi utgår från blir det mycket körning för att komma till den väg som ska inventeras.

Men den väg som håller hög standard i början blir sämre ju längre in vi kör, med mer sly i kanterna och mindre grus i slitlagret. Enligt Jonas Karlsson är det ganska ty­piskt för alla vägar som inventeras. Ju längre in i vägnätet man kommer, desto sämre standard.

Längst in finns visserligen en vändmöjlighet men den är lite igenväxt. Jonas Karlsson tar långa steg för att mäta och tar till slut även fram måttbandet för att göra en kontrollmätning. Vändfickan får godkänt.

– Men man skulle kunna röja lite i kanten så blir det ännu bättre, säger Jonas Karlsson.

Biometrias inventerare tittar på framkomligheten för olika sorters fordon samt när på året det går att köra på vägen.

När ATL är ute med Biometria är det torrt och soligt och vägen är fin. Men hur ser den egentligen ut vid tjällossning eller när det regnat mycket? Det kan vara svårare att avgöra. Jonas Karlsson får titta på hur högt vägen ligger i förhållande till omgivande mark, om det är ordentligt med grus överst eller om det är en gräsväg som ligger i jämnhöjd med omgivande mark.

– Här får vi göra en bedömning. Det här är en typisk B-väg för mig. Den ligger lite över och det finns vattenavrinning, säger Jonas Karlsson.

Lite längre in är just den här vägen mer i jämnhöjd med omgivningen och slitlagret är borta. Det klassar ner denna del av vägen till en C-väg.

Sist men inte minst markerar Jonas Karlsson i Biometrias IT-verktyg om det finns några vägbommar. När vägen är klassad blir den grön på Biometrias webbplats.

Det finns ett stort intresse bland skogsägarna för den pågående inventeringen av skogsbilvägar. Biometria får många samtal från markägare som undrar hur de kan förbättra sin väg.

Ofta handlar det om att bredda vägen vid kurvorna, röja längs vägkanterna eller vid vändplatsen. Kanske behöver någon kraftig gren som hänger ut över vägen sågas av.

– Det mesta är inte så svåra eller dyra åtgärder men kan göra att vägen får en högre klass, säger Jonas Karlsson.

Biometria tror att inventeringen aktualiserar vägfrågan för många skogsägare och väntar därför en våg av ombesiktningar. Jonas Karlsson säger att det förs en diskussion huruvida Biomet­ria kanske kommer att ta betalt för en ombesiktning.

<h3>Fakta: Det här bedöms</h3>Vägens framkomlighetEn väg som håller klass 1 är en bred och rejäl väg som klarar en lastbil med släp. En väg som håller klass 2 har någon slags begränsning, kanske en kurva med lite för lite vägbredd, men klarar ändå en lastbil med släp. En skogsbilväg som bara klarar en lastbil får klass 3. Den lägsta klassen, klass 4, klarar bara personbil, inte en lastbil.Vägens tillgänglighetFör att få en A-klassning ska det gå att köra på vägen under hela året, även under tjällossning. En B-väg går att köra på under hela året, utom vid tjällossning. En C-väg går att köra på under hela året utom vid tjällossning och under ihållande regnperiod. En D-väg är en vinterväg och hittas mest i norra delarna av Sverige.Vändmöjlighet:Den högsta klassen ger möjlighet för en lastbil med släp att vända. Den andra klassen ger begränsad möjlighet för lastbil med släp, medan den tredje klassen endast tillåter vändmöjlighet för en lastbil.Biometria tittar på vägen för sig och vändmöjlighet för sig. Kanske delas också vägen in i olika etapper med olika bedömningar.<h3>Övrigt</h3>Ibland ger Biometrias inventerare kommentarer till varför vägen eller vändplatsen fått en viss bedömning. Denna information är inte offentlig på Biometrias hemsida men markägaren kan få den genom att kontakta Biometria eller den virkesköpare som han eller hon brukar ha kontakt med. Södra lägger det i sina medlemmars app i telefonen.<h3>Fakta: Tänk på det här inför inventeringen</h3>• Lås upp vägbommar.• Behöver du åtgärda något för att klara kraven? • Vägen ska vara 3,5 meter bred för framkomlighet klass 1 och 3 meter för klass 2.• Är det fritt upp till 4,5 meter över vägbanan, eller finns grova grenar som sticker ut? • Finns det stora stenar i vägkanten? • Är körbanan breddad i kurvorna?• Behöver vändplanen röjas?

Följ inventeringen på Biometrias karta och se om din skogsbilväg blivit inventerad och klassad: <a>https://biometria.maps.arcgis.com/apps/Styler/index.html?appid=8b88221b239f4689a3c253fa02158e21</a>

10 000 mil skogsbilväg ska inventeras på fem år. Det betyder 2 000 mil om året och 2 mil om dagen. ATL följde med Jonas Karlsson på Biometria när han inventerade väg i Småland.[bild]

Jonas Karlsson från Biometria inventerar 10 000 mil skogsbilvägar.

”Inte så svårt eller dyrt få högre klass”

Skog

Intresset bland skogsägare är stort för Biometrias klassning av skogsbilvägar och det är inte så svårt eller dyrt att få en högre klass.