Oskar Schönning

Vi befinner oss i Arlas gamla mejeri i det lilla samhället Kimstad utanför Norrköping. Gammalt vitt kakel och blanka stålrör vittnar fortfarande om historien. Huvudbyggnaderna i tegel uppfördes 1938 och det berättas hur bönderna förr i tiden åkte in och jobbade på mejeriet efter morgonmjölkningen.

Numera processas här inte en droppe mjölk. Och inte någon havredryck heller. I stället är det betaglukan från havre som står i fokus. Företaget, som numera heter Lantmännen Oats, ingår Lantmännen Energi där Magnus Kagevik är divisionschef. Lite otippat halar han fram en burk av det vita pulvret ur sin portfölj och börjar bjuda runt.

– Jag äter en tesked, tre gånger om dagen, säger han och ler.

Magnus Kagevik, divisionchef för Lantmännen Energi. Lever som han lär.

Syftet är att sänka kolesterolet i kroppen, något som betaglukan har en bevisad förmåga att göra. Detta beror på att betaglukan bildar en gel tillsammans med vatten, som fångar upp och för med sig galla ur kroppen. Gelen hjälper även till att stabilisera blodsockernivån, eftersom den gör att näringsupptaget från tunntarmen går långsammare.

– Det finns ett stort intresse för det här, säger Magnus Kagevik.

Det är han inte först med att konstatera. När Arla och Semper övergav mejerilokalerna i Kimstad i mitten av 00-talet var det utvecklingsbolaget Biovelop som tog över. Bland ägarna fanns flera personer kring riskkapitalbolaget Altor. 2014 såldes verksamheten vidare till det brittiska börsbolaget Tate & Lyle och ifjol var det alltså åter dags för ett svenskt bondekooperativ att ta över nycklarna. Köpesumman var och förblir hemlig.

Håkan Matsson, vd för själva företaget och fabriken, tar oss med på en rundvandring. I en gammal lagerhall från mejeritiden står de nya, vita valsstolarna och kvarnarna stilla för underhåll. Salen påminner mer om ett tvätteri än en traditionell kvarn.

– Modernare än så här blir det inte, säger Magnus Kagevik.

Håkan Mattsson, VD för Lantmännen Oats vid en av havrekvarnarna.

I mottagningen kan företaget ta emot havre direkt från släp. I andra ändan av linan ligger de färdiga säckarna på lastpall. När ATL tar fram kameran blir det smussel med fraktsedlarna.

– Vi vill inte prata om våra kunder, men det är en global affär, säger Magnus Kagevik och nämner USA, Europa, Asien, Nya Zeeland och Mexiko som viktiga marknader.

Förutom förmågan att sänka kolesterol och stabilisera blodsocker har gelen från betaglukan också andra egenskaper. Den kan fungera aptithämmande för den som vill gå ner i vikt och kan också ersätta fetare produkter i krämer och såser. En del av betaglukanet går till smink- och kosmetikaindustrin, eftersom det även har en mjukgörande effekt.

Industrihistoria. Många detaljer påminner om byggnadernas ålder och historia.

Betaglukan utvinns från den del av havrekärnan som sitter närmast skalet. Här finns även havreprotein, som används i till exempel powerbars, vegetariska köttsubstitut och som tillsats i pasta och bröd. I utvinningsprocessen bildas också ett mera traditionellt havremjöl från den stärkelse som finns närmast mitten.

– I Sverige finns ingen större tradition av att använda havremjöl i bakning, så mycket av havremjölet går till Finland, där det till exempel är väldigt populärt med havrebröd, säger Magnus Kagevik.

Säljer ni till andra företag inom Lantmännenkoncernen, som Unibake och Cerealia?

– Vi håller på att titta på det, men i dagsläget har vi bara externa kunder, säger Magnus Kagevik.

Fabriken från ovan. Torktornet från Arlatiden används fortfarande.

Kapaciteten på fabriken ligger på totalt 55 000 ton havre om året. Ännu går den inte för fullt, men Lantmännen räknar med att den ska göra det inom 2-3 år.

Hur mycket havre som processas i dag vill Magnus Kagevik inte berätta - ”av konkurrensskäl”.

Huvudkonkurrenten heter Swedish Oat Fiber och ligger i Bua på västkusten. Företaget ägs av franska ingrediensföretaget Naturex, som i sin tur ägs av schweiziska börsbolaget Givaudan.

Men det är inte så mycket att de båda företagen fajtas med varandra, det handlar mer om att få ut produkter på marknaden, säger Magnus Kagevik.

– Affären är fortfarande i sin linda. Det finns rum för fler spelare än vad som finns i dag, säger Magnus Kagevik.

Smussel med fraktsedlarna. Lantmännen Oats har bara industrikunder. Sådana är det ofta hysch-pysch kring.

<h3>Lantmännen Oats AB i Kimstad</h3>Omsättning: Cirka 50 miljoner kronor på årsbasisResultat: Särredovisas inte. Bolaget ingår i Lantmännen Energi.Antal anställda: 33Varumärken och produkter:Avenacare, betaglukan till kosmetika.PromOat, betaglukan till livsmedelsindustrin.PrOatein: havreprotein till livsmedelsindustrin.Havrestärkelsemjöl, för export till främst Finland.Havreskal, går till djurfoder.

I ett ombyggt Arlamejeri utanför Norrköping framställer Lantmännen nu havreprotein och betaglukan. Produkterna är mycket populära inom hälsa och skönhet och skeppas till hemliga kunder världen över. ATL har besökt fabriken.

I ett ombyggt Arlamejeri utanför Norrköping framställer Lantmännen nu havreprotein och betaglukan.