Niclas Sandberg

Linda Pedersen har jobbat deltid på Asa Säteri i fem år och är bland annat ansvarig för ull och skinnhantering. Hon är nöjd med kvaliteten efter dagens klipping. Sju säckar med fin ren ull och fyra med trädgårdsull är ett bra utfall.

Det är liv och rörelse på Asa säteri när 120 tackor, lamm och några baggar ska klippas. Jens Fältskog, som är inhyrd för dagen, klipper medan Linda Pedersen, som är ansvarig för ullen och skinnen på gården, jobbar med att leda fram fåren och sortera ullen. Fåren är i huvudsak Gotlandsfår, den vanligaste rasen i Sverige, men har också sällskap av några Leicester-korsningar. Båda raserna används för att tillverka fällar och ullen fungerar bra att tova eller spinna till garn.

– Höstullen är den bästa. Då har fåren varit ute och är betydligt renare. Normalt brukar det bli hälften fin ull och hälften smutsig ull, säger Linda Pedersen.

Jens Fältskog har klippt får i tio år och har under de två senaste åren märkt att fler av hans kunder tar tillvara ullen.

Hon har hittills sålt den mesta av ullen till hantverkare via gårdens hemsida och Ullförmedlingen.se, en digital marknadsplats för fårägare och köpare. Den smutsiga ullen säljer Linda som trädgårdsull där den används till täckmaterial, som jordförbättrare och gödsel. Även om försäljningen inte genererar några större intäkter ser ändå Linda Pedersen en framtid för svensk ull och har märkt ett ökat intresse för lokalproducerade varor. Att svensk ull bränns eller lämnas att ruttna, i kombination med att man söker vägar förbi plastberoendet, tror hon har fått stort genomslag.

– Jag tror många vill gynna det svenska jordbruket och använda material som är naturligt, giftfritt och lokalproducerat. Sedan har vi i Sverige en stor produktion av ullsorter som inte har samma egenskaper som merinoull (ullsort som passar bra till kroppsnära tyger, reds anmärkning) som vi måste hitta användningsområden för.

Den ljusa ullen med fina lockar kommer från en korsning mellan Leicester och Gotlandsfår.

Ullen sorteras efter lamm, tacka och färg.

Ullen från fåren på Asa säteri köps till största delen av hantverkare.

Ett problem för fårägarna är låga priser och att distributionen blir kostsam eftersom många gårdar har små djurbesättningar. Linda Pedersen ser att en lösning kunde vara att ullen samlas in från jordbruken, på samma sätt som görs med ensilageplast.

Claudia Dillmann på Svenska fåravelsförbundet tror att fårklipparna kan bli en viktig länk i distributionskedjan och förbundet håller på att bygga upp ett nätverk av ullstationer där ullen kan lämnas in.

– Ull som tas tillvara har definitivt ökat. Min bedömning är att vi kommer öka till åtminstone 40 procent under nästa år och inom två-treårsperiod tror jag att vi kommer att ligga på 50 procent.

Hon berättar att förbundet jobbar med att öka kunskapen om ull som en framtidsfiber både bland konsumenter och producenter, och hon ser positivt på att stora klädföretag såsom Filippa K och Fjällräven börjat jobba med svensk ull.

– Det är viktigt att fårbönder börjar se ullen mer som en resurs och tar hänsyn till det vid avel. Även hanteringen före, under och efter klippningen måste bli bättre.

– Ull är en fantastisk råvara som vi får på köpet, att låta den gå till spillo är dumt, säger Linda Pedersen.

Linda Pedersen tycker det finns många anledningar att välja svensk ull, det gynnar en levande landsbygd och småföretagande samt att det är det en fantastik produkt

<h3>Gården Asa Säteri</h3>Företagsnamn: (CELAB Computational Engineering i Lund Aktiebolag)Ägare: Hans PeterssonBolagsform: AktiebolagVerksamhet: Blandat jordbruk, får och nötuppfödning.Areal: 70 hektar plus 30 hektar sidoarrendenAntal djur: 120 tackor och 60 nötdjurNettoomsättning: 572 (tkr)Övrig omsättning: 1 048 (tkr)Resultat efter finansnetto: 2 180 (tkr)

2017 slängdes 70 procent av all ull i Sverige. Men nu ökar intresset för produkten och enligt Svenska fåravelsförbundet sjunker den siffran och allt mindre förstörs – en trend som de bedömer ska hålla i sig.

Låga priser och dyr distribution är dock fortfarande ett problem för branschen.

Intresset för ull från svenska får växer

Lantbruk

Äntligen sjunker andelen ull som slängs – men låga priser och dyr distribution är fortsatt ett problem för branschen.