Malin Eborn

Tre närliggande gårdar på Själland som satsat på de olika odlingssystemen har använts i projektet "Grønne Marker og Stærke Rødder". Skörd, tids- och dieselförbrukning, kostnader för exempelvis utsäde, mineralgödsel, växtskydd och maskiner har löpande mäts på fältnivå under tre säsonger i grödorna höstvete, vårkorn och höstraps.

– Lönsamheten är ungefär den samma i de olika systemen, säger Sören Baekholm, verksamhetsrådgivare på det danska rådgivningsföretaget Agrovi under det delvis digitala arrangemanget "Sund jord 2020" som Agrovi arrangerade under hösten.

Odlingssystemen har överlag presterat bra skördar men när det gäller höstvete har gården som brukar marken enligt principer för Conservation Agriculture, CA-systemet, ett lite lägre utbyte än de andra systemen de senaste två åren. Direkta kostnader i form av exempelvis utsäde, växtskydd och mineralgödsel ligger på ungefär samma nivå i systemen. Däremot har det förbrukats cirka 40 procent mindre diesel i CA-systemet jämfört med i det plöjda systemet och 30 procent mindre jämfört med reducerad jordbearbetning.

– När man inte gör någon jordbearbetning och såmaskinen som används är betydligt lättare att dra så blir dieselförbrukningen markant lägre, vilket också ger ett lägre klimatavtryck, säger Sören Baekholm.

Enligt samma logik blir tidsförbrukningen i fält mindre än i de övriga systemen. Ytterligare en följd är att maskinkostnaderna ligger på en lägre nivå.

– I CA-jordbruket behövs färre och mindre traktorer och det är väsentligt färre redskap som används i marken, säger han.

För att tydliggöra hur mycket kapital som måste bindas i de olika systemen har en modellgård med 300 hektar tagits fram i studien. Enligt denna beräknas ett odlingssystem med plöjning eller reducerad jordbearbetning binda cirka 2,2 miljoner danska kronor (motsvarande cirka 3 miljoner svenska kronor) i maskinparken medan CA-jordbruket ligger på cirka 1,5 miljoner danska kronor (2,1 miljoner svenska kronor).

– Men kostnaden varierar naturligtvis från gård till gård beroende på om man exempelvis har gamla eller nya maskiner, säger Sören Baekholm.

En viktig förutsättning för att CA-systemet ska lyckas är att maskinparken anpassas till det lägre behovet understryker han. En annan viktig faktor för att tjäna pengar på CA-jordbruk är att tiden som sparas ska användas till annan verksamhet som generar en inkomst tillägger han. Den ekonomiska studien är en del i projektet "Grønne Marker og Stærke Rødder" där CA-jordbruket utvärderas ur flera olika aspekter. Enligt professor Kristian Thorup-Kristensen på Köpenhamns universitet som leder projektet kan studien ge indikationer om hur driftsekonomin ser ut i de olika systemen men han varnar för att dra för generella slutsatser om de olika systemen. Olika faktorer som gulrostangrepp på vetesorten som användes på gården med CA-system och lägre insatser i rapsen på gården med reducerad jordbearbetning påverkade utfallet.

– Om man verkligen ska veta något om driftsekonomin måste man samla in data från fler gårdar, större arealer och under längre tid, säger Kristian Thorup-Kristensen.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/25-ganger-mer-daggmaskar-i-ca-jordbruk/">25 gånger mer daggmaskar i CA-jordbruk</a>LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/specialutgava-lar-dig-mer-om-conservation-agriculture/">Lär dig mer om conservation agriculture</a>LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arets-bonde-2020-martin-krokstorp/">Martin Krokstorp utsedd till årets bonde</a>

I ‘conservation agriculture’ finns det tre grundprinciper: permanent växtlighet, minimal jordbearbetning och en varierad växtföljd. Enligt FNs jordbruksorgan FAO ska mindre än 25 procent av markytan påverkas av bearbetning, och direktsådd är en grundpelare. <h3>Fakta projektet</h3>Gårdarna i Projektet "Grønne Marker og Stærke Rødder" ligger på Själland i Danmark med maximalt 800 meter mellan sig för att exempelvis klimat- och markförhållanden ska vara så lika så möjligt. En av gårdarna är Gammel Toftegaard där plöjning av hela arealen under lång tid varit en praxis.Den andra egendomen brukas av driftsällskapet Fuglager &amp; Simonsborg som slutade med plöjning 2014 och gick över till reducerad jordbearbetning.Den tredje gården i jämförelsen drivs lantbrukaren Sören Ilsöe som 2011 implementerade CA-jordbruk med direktsådd och mellangrödor fullt ut. Sören Ilsöe är också rådgivare på Agrovi och en känd profil inom Conservation Agriculture. Projektet "Grønne Marker og Stærke Rødder" ska under fyra år undersöka om Conservation Agriculture kan vara en del av lösningen på de utmaningar som lantbruket står inför. Hypotesen är att man med driftsformen kan öka jordens bördighet, producera mer med mindre insatser och öka biodiversiteten. Projektet är ett samarbete mellan Köpenhamns universitet, rådgivningsföretaget Agrovi och de tre egendomarna.

Sänkt maskinkostnad, lägre bränsleförbrukning men också en något lägre skörd. Ny dansk studie jämför tre gårdar med CA-odling, plöjning respektive reducerad jordbearbetning.

Visar ny dansk studie om Conservation agriculture.

Lönsamheten är inte högre med CA-odling

Växtodling

Ny dansk studie jämför tre gårdar med CA-odling, plöjning respektive reducerad jordbearbetning.