Inkomststatistiken måste får spridning

Denna statistik bör nämligen få en större spridning. Den lyftes fram av Sten-Arne Persson i ett debattinlägg i ATL den 20 februari, och det inlägget kommenteras nu av Jordbruksverket.

Jordbrukarhushållen lever inte i första hand av växtodling, djurskötsel och skog utan av annan näringsverksamhet och framför allt av löneinkomster, skrev Sten-Arne Persson. Han har läst statistiken rätt, det bekräftar Ann-Marie Karlsson.

Det är viktig information i hennes inlägg: för heltidsjordbruk kom bara 40 procent av inkomsten 2012 från näringsverksamhet, för mjölkföretag knappt hälften.

Hon påpekar bland annat att det i statistiken framgår att kostnaderna jämfört med intäkterna är högre i Sverige än i många konkurrentländer.

Det här är förstås inte nytt. Men siffror som svart på vitt visar exakt hur stort jordbrukets lönsamhetsproblem är, och hur mycket konkurrensförmågan släpar efter, är bra att ha i det nödvändiga förändringsarbetet.

För detta är något som borde vara högst på dagordningen för varje bondeorganisation och varje jordbrukspolitiker.

På torsdag ska konkurrenskraftsutredningen överlämnas till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. I samband med detta skjuter han startskottet för arbetet med den sedan länge aviserade livsmedelsstrategin.

Utan att föregripa eller förringa dessa arbeten – vi vet nog en hel del redan om vad som felar. Problembeskrivningen finns, konkreta och snabba åtgärder det som måste till.

Förhoppningsvis finns förslag i utredningen, men om de inte är politiskt gångbara hos den rödgröna regeringen lär väl inte mycket hända ändå. Trots ministerns upprepade tal om hur goda förutsättningarna för svenskt jordbruk är.

Läs Ann-Marie Karlssons avslutning en extra gång:

”Statistiken (…) bidrar till att fördomar och missuppfattningar om jordbruket kan bemötas.”

Kostnadsläget är högre i Sverige än i konkurrerande länder. Jordbrukarhushåll är i väldigt hög grad beroende av annan inkomst.

Det är inte fördomar och gnäll. Det är fakta. Något måste göras.