Börge Nilsson

ATL har granskat samtliga avgjorda fall i personalansvarsnämndensom gäller jord och skog under åren 2009–2018.

ATL har tidigare gått igenom alla tjänstefels­ärenden som lagförts mellan 2009 och 2018 utan att hitta några belägg för så kallad skrivbordsaktivism – att tjänstemän driver egna agendor i sina roller som beslutsfattare.

Men statliga tjänstemän som missköter sina jobb behöver inte hamna i domstol. Enklare felaktigheter kallas tjänsteförseelser och hanteras i personalansvarsnämnden, Pan, som är ett arbetsgivarorgan som större myndigheter måste ha.

Om skrivbordsaktivister är så vanliga som många i den gröna sektorn misstänker borde några hittas bland Pan-ärendena. Men inte heller här har ATL hittat ärenden som kan kopplas till så kallad skrivbordsaktivism.

Via personalchefer och diarier på 26 statliga myndigheter, där de 21 länsstyrelserna utgör den absoluta majoriteten, har ATL begärt ut handlingar om samtliga avgjorda Pan-fall som gäller jord och skog under åren 2009–2018.

Där finns förseelser som slagsmål, sexuella ofredanden, jäv och misstänkt muta. Där finns veterinärer som brutit mot tystnadsplikten och tjänstemän som inte klarar av att utföra de uppgifter som ingår i jobbet. Och där finns tjänstemän som först misstänkts för felaktigheter, men som sedan friats helt sedan nämnden tagit hänsyn till samtliga omständigheter.

Hur vanligt det är att ärenden hamnar i Pan varierar stort mellan olika myndigheter, visar en studie som Statskontoret genomförde 2018.

Åtta myndigheter, däribland Polisen, Kriminalvården och Migrationsverket, stod till exempel 2017 för 75 procent av samtliga 326 Pan-fall på samtliga svenska myndigheter.

Andra myndigheter har inga fall alls, till exempel länsstyrelsen i Halland:

– Jag har arbetat här sedan 2007 och kan inte påminna mig ett enda ärende i personalansvarsnämnden. Det ska väldigt mycket till för att något ska hamna där, säger ekonomichef Mats Nilsson som också leder enheten för verksamhetsstöd.

Att driva kampanjer mot bönder som skrivbordsaktivist tror han vore svårt, även om han känner till diskussionen om aktivism.

– Vi har nog väldigt korrekta medarbetare som är väl medvetna om vad som gäller. Alla beslut vi tar granskas så ingående, säger han.

Hur personalärenden hanteras skiljer sig kraftigt åt. Bara var tredje myndighet har särskilda riktlinjer för arbetet i Pan, enligt Statskontorets studie. Några formella regler finns inte och de flesta myndigheter försöker undvika att ta upp förseelser i Pan, skriver Statskontoret:

”Sju av tio svarar att de alltid eller ofta prövar andra åtgärder i första hand, till exempel informella varningar eller så kallade korrigerande samtal.”

Det betyder att en eventuell skrivbordsaktivist inte nödvändigtvis behöver bli ett ärende i nämnden.

Till exempel hamnade aldrig ett omskrivet fall med en skogsbiolog på länsstyrelsen i Dalarna, som inventerade rödlistade arter på sin fritid, i Pan. Men

såväl felaktig handläggning som olämpligt uppträdande, typer av ärenden som bör omfatta skrivbordsaktivism, ingår i den sorts ärenden som oftast hamnar i nämnden, enligt Statskontoret.

<h3>Personalansvarsnämnder</h3>Personalansvarsnämnden, Pan, är ett arbetsgivar­organ som de flesta myndigheter måste ha och som regleras i Myndighetsförordningen (2007:515). Generaldirektören är ord­förande. Där ingår också personalrepresentanter och för det mesta en jurist, personalchef och andra verksamhetschefer. Pan avgör om arbetsgivaren anser att en offentligt anställd brutit mot Lagen om offentlig anställning (1994:260). Om en anställd är skäligen misstänkt för att ha begått ett brott som kan få strängare påföljd än böter i sin anställning, måste myndig­heten anmäla det till åtal. Vid lindrigare tjänsteförseelser kan Pan bestämma om varning, löneavdrag eller skiljande från anställningen. Om den anställde motsätter sig beslutet kan fallet tas till Arbetsdom­stolen.Statskontoret har listat fem typer av förseelser i sin granskning av samtliga ärenden 2013–2017. Vanligast var misskötsel, tjänstefel, avsteg från rutiner och felaktig handläggning. Näst vanligast var trakasserier, kränkning, diskriminerande särbehandling, våld eller hot om våld och olämpligt uppträdande. Sedan kom förseelser om arbetstid och tidsredovisning, otillåten användning av resurser, samt stöld och andra ekonomiska oegentligheter. Källor: Statskontoret: Myndigheternas personalansvarsnämnder (2018), Arbetsgivarverket: Statsanställdas tjänsteansvar (2019).<h3>Så gjorde ATL granskningen</h3>Samtliga länsstyrelser och fem statliga myndigheter tillfrågades om de haft ärenden i personalansvarsnämnden 2009–2018 som rörde tjänstemän som hanterar jord, skog eller viltfrågor. I de fall det fanns ärenden begärdes handlingar ut.ATL granskade ärendet för att avgöra om det visade tecken på skrivbordsaktivism.

Fylleslagsmål, mutor och bilförsäljningar. Det finns bland de 22 ärenden som rör jord- och skogsbruk som hamnat i personalansvarsnämnden de senaste tio åren på 26 myndigheter som ATL har granskat. Men inte en enda skrivbordsaktivist som motarbetar lantbrukare.

ATL granskar tio år av myndigheternas egna ansvarsnämnder.

Skrivbordsaktivister osynliga i statistiken

Företagande

ATL:s granskning av myndigheternas personalansvarsnämnder avslöjar inga bevis för tjänstemän kopplade till aktivism.