Börge Nilsson

Ingen statlig tjänsteman som hanterar lantbrukare och skogsägare har åtalats för tjänstefel de senaste tio åren, visar ATL:s granskning.

Att lantbrukare, skogsägare och djurhållare känner sig motarbetade av vad de upplever som övernitiska tjänstemän på de statliga myndigheter som kontrollerar näringen är inte helt ovanligt.

I tisdagens utgåva av ATL <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/gav-upp-slakt-efter-alla-kontroller/">berättade fårbonden Bertil Gabrielsson</a> på Fårö hur de omfattande veterinärkontrollerna i Livsmedelsverkets regi fått honom att sluta slakta sina djur hemma på gården.

I debatten har myndighetsutövarna kallats tjänstemannaaktivister eller skrivbordsaktivister, och påstås ha en dold miljöagenda som de driver i skydd av sina statliga ämbeten. Men trots att problemet diskuteras flitigt i bloggar och kommentarsfält går aktivisterna inte att hitta i brottsstatistiken.

ATL har gått igenom samtliga lagförda fall rörande tjänstefel som handlagts av Riksenheten mot korruption och de regionala åklagarkamrarna runt om i landet de senaste tio åren. Under perioden har inget brottsligt tjänstefel som rör jord- och skogsbruk på statliga verk och länsstyrelser kunnat hittas.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/forskarstudie-ger-inga-bevis-for-aktivism-pa-myndigheter/">Studie ger svaga belägg för skrivbordsaktivism</a>

Ingela Sörgård är chefsåklagare på utvecklingscentrum i Malmö och Åklagarmyndighetens expert på tjänstefel. Hon är inte förvånad över att ATL inte har funnit några handläggare som lagförts för brottet tjänstefel.

– Du kommer aldrig att hitta en mängd domar på tjänstemän som blivit lagförda på Jordbruksverket, Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna, säger hon.

Ett skäl är att den myndighetsutövning tjänstemännen ägnar sig åt kan överklagas till högre rättsliga instanser. Därmed blir gärningen betraktad som ”ringa”, vilket enligt nuvarande regler inte ska bestraffas.

Ett annat skäl är enligt Ingela Sörgård att tjänstemannaaktivister inte är ett stort problem på svenska myndigheter.

– Nej, generellt sett är Sverige väldigt skyddat där, eftersom vi har en så lång förvaltningsrättslig tradition av hur myndighetsbeslut kan överklagas. Jag har inte ens hört talas om ett sådant exempel, att det skulle finnas någon ulv i fårakläder som skulle förstöra för folk, säger hon.

– Jag har svårt att ens föreställa mig hur det skulle gå till.

Statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, visar att det 2009–2018 gjordes totalt 68 435 anmälningar om tjänstefel i hela landet. Av de 168 fall där åklagare fattat beslut om att de ska lagföras har 69 ärenden handlagts av Riksenheten mot korruption och de regionala åklagarkamrarna runt om i landet.

<h3>Tjänstefel kan ge fängelse</h3>Brottet tjänstefel infördes i Brottsbalken när det så kallade ämbetsmannaansvaret togs bort 1976. Bara offentliganställda tjänstemän kan dömas. Preskriptionstiden är fem år och straffansvaret finns kvar även om en offentlig tjänsteman slutar sin tjänst. Tjänstefel kan som mest ge två års fängelse och om brottet räknas som grovt kan det ge fängelse i upp till sex år. Är gärningen ”ringa” ska den inte bestraffas alls. Lagtexten i Brottsbalkens 20 kapitel 1 § lyder: ”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.”<h3>Så anmäler du tjänstefel och tjänsteförseelser</h3>ÖverklagaSvensk myndighetsförvaltning bygger på att den som är missnöjd klagar. Bäst är om myndigheten själv rättar till ett fel när en överklagan kommer in. Du kan förstås tala med tjänstemannen eller tjänstemannens chef, om du anser att någon agerat i strid med sitt offentliga ämbete. Men det finns fler instanser att vända sig till. Polisanmäl tjänstefelVem som helst kan polisanmäla en offentligt anställd tjänsteman för tjänstefel. Sannolikheten att någon fälls är låg. I många fall, bland annat vid slarv, bedöms brottet som ringa och ska inte bestraffas. Myndighetens personalansvarsnämnd, Pan, måste i vissa fall åtalsanmäla misstänkta tjänstefel. Påtala tjänsteförseelse En tjänsteförseelse kan ge disciplinpåföljd som varning, löneavdrag, uppsägning eller avsked. Myndighetens egen personalansvarsnämnd, Pan, beslutar. Allmänheten kan inte anmäla, men däremot kontakta tjänstemannens chef och be chefen att ta ärendet dit. Om tjänstemannen överklagar avgörs frågan i Arbetsdomstolen. Om Pan åtalsanmäler ett misstänkt tjänstefel kan den inte samtidigt ge disciplinpåföljd. Anmäl till JKJustitiekanslern, JK, är statens tillsynsmyndighet över offentliga myndigheter men är sparsam med att utreda och ingripa. Om JK upptäcker att en tjänsteman begått brott kan JK inleda förundersökning och väcka åtal. Vem som helst kan klaga till JK om händelser som skett för max två år sedan och inte utreds av annan instans. Anmäl till JOJustitieombudmannen, JO, är riksdagens ombudsmän som också har tillsyn över myndigheter och offentliganställda tjänstemän. Huvudfokus är att utreda om enskilda fått sina fri- och rättigheter kränkta. Vem som helst kan anmäla. <h3>Så gjorde ATL granskningen</h3>Antalet anmälda brott togs fram genom en sökning i statistikdatabasen över anmälda brott på Brottsförebyggande rådet, Brå, www.bra.se. Sökningen gjordes för perioden 2009–2018. Sammanställningen gäller brottskod 2002 (tjänstefel, grovt tjänstefel).Åklagarmyndighetens statistikenhet letade fram samtliga lagförda ärenden för samma brottskod och tidsperiod.ATL ringde lokala åklagarmyndigheter som beskrev ärendena i telefon. Åklagarkamrarna gallrar efter fem år sina ärenden som därefter arkiveras centralt. Ärenden äldre än fem år togs fram av Åklagarmyndighetens arkivenhet som tillsammans med reportern bedömde innehållet. För ärenden som kunde röra jord och skog begärdes handlingar ut. Inga ärenden visade sig gälla kontroll av jord och skog. Det närmaste var en kommun som låtit bli att anmäla ett lokalt fiskodlingsföretag som brutit mot Miljöbalken, och en annan kommun som utan laglig grund vägrat bygglov för ett vindkraftverk.<h3>Om siffrorna</h3>Åren 2009 till 2018 gjordes 68 435 anmälningar om tjänstefel i hela landet, enligt siffror från Brå. Vad anmälningarna gäller går inte att utläsa ur statistiken men många gäller polis, vård, kommunala frågor som socialtjänst och ordningsvakter. 168 av dessa har lagförts och av dessa skulle rent teoretiskt 69 kunna röra så kallade skrivbordsaktivister som hanterar lantbrukare och skogsägare. Men så är inte fallet. Kanslipersonal på åklagarkamrarna har hjälpt ATL att granska de fall som är yngre än fem år. Vanligast var kommunala ärenden inklusive socialtjänst, med elva fall. Näst vanligast är sjukvård, med tio fall. På tredje plats kom ordningsvakter och Migrationsverket med fyra fall vardera. Andra områden där fler än ett fall blivit föremål för åtalsprövning var Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, universiteten och besiktningsföretag. För äldre ärenden fick ATL hjälp av Åklagarmyndighetens arkivenhet. Även där lyste skrivbordsaktivister inom jord- och skogsbruk med sin frånvaro.

Att en anmälan om tjänstefel leder till åtalsprövning har extremt låg sannolikhet, och det vill en majoritet av riksdagspolitikerna ändra på.

I april 2018 bifölls ett betänkande från Konstitutionsutskottet om att regeringen bör överväga ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen. Riksdagen uppmanade regeringen att se över lagstiftningen, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Inte en enda statlig tjänsteman som hanterar lantbrukare och skogsägare har åtalats för tjänstefel de senaste tio åren. Ingela Sörgård, Åklagarmyndighetens expert på tjänstefel, har aldrig hört talas om skrivbordsaktivister.

ATL granskar brottsstatistiken bland statliga tjänstemän.

Svårt att bevisa aktivism på myndigheter

Företagande

Ingen statlig tjänsteman som hanterar jordbruksfrågor har åtalats för tjänstefel de senaste tio åren, visar ATL:s granskning av brottsstatistiken.