Marcus Frennemark

Konfliktnivån är hög mellan köttbranschen och Livsmedelsverket. Branschen <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/slaktbranschen-vill-prata-avgifter-med-landsbygdsministern/">har överklagat kontrollavgifterna</a> på slakterier och <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/livsmedelsverket-far-baklaxa-om-slaktavgifter/">fått rätt i högsta instans</a> för flera år. När ett nytt system för avgiftsuttaget förbereddes <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/avhopp-och-forsening-i-arbetet-med-nya-slaktavgifter/">hoppade branschföreträdarna av Livsmedelsverkets referensgrupp</a> när dialogen brast.

Därför är det föga förvånande att Livsmedelsverkets förslag till nya avgifter för offentlig kontroll väcker reaktioner.

I ett gemensamt remissvar, undertecknat av LRF, Svensk Fågel, Svenska Köttföretagen samt Kött- och charkföretagen, tar branschen avstånd från förslaget.

– Vi trodde att Livsmedelsverket skulle beakta kritiken i Kammarrättens dom, men vi kan inte se något spår av det. Förslaget innebär avgiftshöjningar som ligger långt över inflationsnivån och det pågående arbetet med effektivisering på Livsmedelsverket ser vi tyvärr inte mycket av i förslaget, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert vid LRF.

Livsmedelsverkets officiella kontroll av djur och slaktkroppar på företagen ska i princip finansieras med avgifter, men det finns också ett budgetanslag, för innevarande år 107 miljoner kronor, som ska hjälpa till att hålla avgifterna nere. Tvisten med branschen handlar till stor del om vad som blir kvar av dessa pengar.

– De 107 miljonerna naggas kraftigt i kanten när Livsmedelsverket räknar av generella kostnader från det anslaget. Det leder till en eskalerande kostnadsutveckling som oroar oss, säger Lars-Erik Lundkvist.

<h3>”Svåröverskådligt regelverk”</h3>

Maria Donis, vd för Svensk Fågel, är glad att hon som en av branschföreträdarna lämnade Livsmedelsverkets referensgrupp i fjol.

– Det var precis det här vi befarade. Det fanns inte möjlighet att diskutera olika alternativ och lägga alla korten på bordet för en konsekvensanalys. I stället får vi det här förslaget som påminner starkt om dagens system och där man inte har tagit hänsyn till domarna, säger Maria Donis.

Hon menar att regelverket är svåröverskådligt och att det är svårt för företagen att förutse vad de ska betala.

– Vi vill inte ha mindre kontroll, men vi vill ha en bra kontroll och vi vill veta vad som ingår i avgiften, säger Maria Donis.

Eiríkur Einarsson, chef för Område kontroll på Livsmedelsverket, instämmer i att dagens system som tillämpats sedan 2020 ligger till grund för det nya förslaget. Avgiften som företaget ska betala baseras på kontrollantens arbetade timmar multiplicerat med en timtaxa.

Kontroversen handlar om vad som ska ingå i timtaxan och Eiríkur Einarsson poängterar att domarna från Kammarrätten och Förvaltningsrätten har analyserats.

– Vi har varit extremt noga med att följa domarna i utformningen av den nya modellen, i synnerhet om vad som kan tas med i kostnadsmassan. Vi har inget annat intresse än att det ska vara korrekt, säger han.

Eiríkur Einarsson, chef Område kontroll på Livsmedelsverket.

<h3>Rabatt om företagen sköter planeringen</h3>

Men någon generell kostnadshöjning för företagen vill han inte kännas vid. Däremot räknar Livsmedelsverket fram timtaxan på ett nytt sätt och vill införa så kallade ”följsamhetskriterier” som ger 20 procents rabatt på avgiften till företag som sköter sin planering visavi verket på ett bra sätt. Den rabatten finansieras med nedsättningsanslaget.

– Det är alltså hur vi använder de 107 miljonerna som är skillnaden. Sköter företagen planeringen väl kan vi också planera kontrollen bättre.

<h3>Fakta: Spelet om kontrollavgifterna</h3>• Alla djur ska besiktigas av veterinär före och efter slakt. Kontrollen syftar i första hand till att säkerställa att köttet är tjänligt som livsmedel.• Livsmedelsverket är ansvarigt för denna kontroll och har personal stationerad på alla större slakterier där cirka 95 procent av slakten sker. Mindre slakterier anmäler sin planerade slakt till Livsmedelsverket, som skickar ut personal för besiktning före och efter slakt.• Kontrollen på slakterierna är i princip avgiftsfinansierad. Sedan 2012 har det dock funnits en statlig subvention av verksamheten, som i huvudsak varit riktad till de mindre slakterierna. Den subventionen uppgår i år till 107 miljoner kronor.• Fram till 2019 baserades avgifterna per slaktat djur. Efter avgiftshöjningar 2017 vägrade slakterierna betala kontrollkostnaderna och drev ärendet rättsligt. Förra året fick de rätt i en dom från kammarrätten, som vann laga kraft. Därmed kommer även avgifterna för 2018 och 2019 att sättas ned retroaktivt.• 2020 övergick Livsmedelsverket till timdebitering i ett tillfälligt system. Branschen har överklagat även avgifterna för 2020.• Livsmedelsverket skulle ha haft ett nytt system för avgiftsuttag på plats till 1 januari 2021, men fick ett års uppskov av regeringen på grund av pandemin. Nu arbetar man under tidspress. De nya föreskrifterna måste beslutas av generaldirektören senast 30 juni för att kunna träda i kraft 1 januari 2022.<h3>Fakta: Fler röster om Livsmedelsverkets förslag</h3>• Livsmedelsföretagen, branschorganisation för 800 livsmedelsföretag, anser att Livsmedelsverkets konsekvensanalys är otillräcklig och undermålig. Organisationen avstyrker förslaget med den sammanfattande motiveringen att Livsmedelsverket inte har haft företagarperspektivet i fokus. • Näringslivets regelnämnd kommer till slutsatsen att underlaget behöver kompletteras på så många punkter att det inte kan ligga till grund för regelgivning.• Svenska Samernas riksförbund anser inte att Livsmedelsverket arbetar för att uppfylla livsmedelsstrategin eller för att åstadkomma förenklingar för livsmedelsföretagen.• Malmö Stads miljöförvaltning är en av få positiva röster bland dem som svarat på remissen. Förvaltningen anser att Livsmedelsverket har skapat ett ändamålsenligt avgiftssystem väl anpassat till de aktuella anläggningarna.

LÄS MER:<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/livsmedelsverket-far-baklaxa-om-slaktavgifter/">Livsmedelsverket får bakläxa om slaktavgifter</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/avhopp-och-forsening-i-arbetet-med-nya-slaktavgifter/">Avhopp och försening i arbetet med nya slaktavgifter</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/beslut-om-livsmedelsverkets-slakteriavgifter-drojer/">Coronapandemin försenar avgiftsbeslut</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/livsmedelsverket-kritiseras-for-ojamlika-slakterikontroller/">Lågt förtroende för slakterikontroller</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/slakterikontroller-minskar-lantbrukares-investeringsvilja/">”Oro för slakterikontroller påverkar investeringsviljan”</a>

Köttbranschen förkastar Livsmedelsverkets förslag till nya kontrollavgifter på slakterier och hävdar att det leder till chockhöjda avgifter.– Det stämmer inte. Vi har samma kostnadsmassa och samma stödnivå som tidigare, det är ett nollsummespel, säger Eiríkur Einarsson på Livsmedelsverket.

Maria Donis, Svensk Fågel: Precis det här vi befarade.

Infekterad strid om avgifter fortsätter

Livsmedelsförädling

Köttbranschen förkastar Livsmedelsverkets förslag till nya kontrollavgifter på slakterier och hävdar att det leder till chockhöjda avgifter.