Marie Wickberg

Hur tänker egentligen en politiker?

För att få svar på frågan börjar vi vår resa i Washington, USA. För elva år sedan skrev hjärnforskaren Drew Westen boken ”Den politiska hjärnan”. Westen konstaterade att beslut inte fattas i den del av hjärnan som hanterar logik, utan i den del som hanterar känslor. Du bestämmer dig med andra ord med magkänslan, sedan ägnar sig ditt logiska sinne åt att förklara och legitimera varför du gjorde som du gjorde.

Den politiker som vill få väljarnas förtroende måste tala mer till väljarnas känslor än till logik, konstaterade Westen. Barack Obamas kampanjstab läste boken, några år senare blev en relativt okänd senator från Illinois USA:s president.

Här hemma i Sverige drar det ihop sig till val. I drygt tio år har jag följt valrörelser från politikens insida, från partihögkvarter, riksdag och departement. Efter ett tag lär man sig att det finns en ganska given strategi:

Steg ett: analysera vad människor tänker på, vad de bekymrar sig över, hur de upplever världen runt omkring sig.

Steg två: fundera över hur vårt parti kan svara på väljarnas funderingar.

Steg tre: bestäm hur vi säger det och vilka som är viktigast att prata med.

Skogen kommer aldrig att vara väljarnas högst prioriterade fråga. Handen på hjärtat, den kanske inte är det för dig eller mig heller? Att ungarnas skola funkar eller att någon tar hand om oss när vi blir sjuka kommer sannolikt högre upp på behovstrappan än vår årliga tillväxt per hektar.

Samtidigt hänger allt hänger ihop. Vårt skogsbruk, i det lilla och i det stora, betalar för stora delar av välfärden. Vi är oroliga för att allt mindre av vår skog faktiskt går att bruka. För att vår största tillgång, vår pensionsförsäkring, riskerar att bli värdelös. Det är inga små frågor.

Hur ska vi få våra frågor att komma högre upp på den politiska dagordningen? Låt oss gå tillbaka till Drew Westen.

Här finns en väldigt viktig slutsats att dra: Din passion är det viktigaste du har. Dina drivkrafter är viktigare än dina kalkyler.

Skogsbruket är tekniskt, logiskt, beräknat och genomforskat. Det är tur det. Så skapar vi lönsamma skogsgårdar. Men vi behöver bli bättre på att berätta historierna om dem som finns bakom myndighetsbesluten, om hur det känns att bruka skogen för sina barns skull. Om känslan av att förvalta ett arv och hur man reagerar om staten väljer att dra bort mattan under fötterna.

Så vindlar vi oss in i politikens hjärngångar. Så flyttar vi våra viktigaste frågor högre upp på den politiska dagordningen. Om mindre än ett halvår är det val, för de gröna näringarna står mycket på spel.

Marie Wickberg, Kommunikationschef Mellanskog

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/insikt/fler-kvinnor-vill-aga-skog/"> Fler kvinnor vill äga skog</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/massabruken-vinner-kampen-om-ravaran/">Dragkamp om virket i skogen</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/goda-exportmojligheter-till-usa/">Goda exportmöjligheter till USA för barrträvara </a>

Skogsbruket betalar för stora delar av välfärden och det är viktigt att skogen hamnar högt upp på agendan i valrörelsen. Men för att lyckas gäller det att tänka till. Det skriver Marie Wickberg, kommunikationschef på Mellanskog i sin krönika.

"Vi är oroliga för att allt mindre av vår skog faktiskt går att bruka. För att vår största tillgång, vår pensionsförsäkring, riskerar att bli värdelös" skriver Marie Wickberg i sin krönika.

Krönika: Skogsstrategin för att nå politikerna

Skog

Äganderätten och rätten att bruka sin skog måste bli viktiga valfrågor i valet 2018, skriver Marie Wickberg i sin krönika.