Birgitta Sennerdal

Det positiva, det hör jag. Men det negativa, det hör jag inte.

Under de senaste åren har jag förstått att klimatförändringarna gör att skogen växer fortare. Däremot har jag låtit bli att lyssna på uppgiften att klimatförändringarna också gör att vi riskerar att få fler insektsskador i skogen.

Att jag nu börjat ta in hela budskapet beror på att de senaste veckorna varit rejält deppiga. Jag har träffat skogsägare från östra Småland, Skaraborg och Östergötland och branschfolk från Tjeckien, Österrike och Tyskland, och alla har de sagt samma sak: granbarkborrarna äter upp vår skog.

Särskilt budskapet från Centraleuropa var jobbigt att lyssna på eftersom det inte bjöd på några ljuspunkter alls.

I de småländska skogarna, där jag under ett par dagar var på höstexkursion, försökte de flesta även lyfta fram positiva aspekter, såsom att vi är många små skogsägare i södra Sverige som är engagerade och måna om vår skog. Därför har vi större möjligheter att framgångsrikt bekämpa skadeinsekter.

Men jag håller ändå med den deltagare som under exkursionen påpekade att det är väldigt mycket prat om möjligheten till tyngre transporter för att få ut barkborrevirket i tid, men desto färre diskussioner kring hur vi ska skapa en skog som bokstavligen håller för alla väder.

Mitt under de här deppiga septemberveckorna hade jag en lite mer upplyftande eftermiddag på min egen fastighet tillsammans med en skogskonsulent från Skogsstyrelsen. Han var där för att ge rådgivning för föryngring i ädellövsbeståndet på det ena skiftet.

Men inte nog med att han hjälpte mig att hitta gott om självföryngrade bokplantor, han påpekade också att det insprängda bokbeståndet gör att risken i skogen får bättre fördelning. Och han sa att de halvbortglömda blandbestånden här och var fungerar fint som vindskydd, samtidigt som de ökar den biolo­giska mångfalden.

Som skogsjournalist ägnar jag mig mycket åt skogsekonomi och virkesmarknad. Jag vet att andra trädslag än gran och tall nästan inte räknas när det handlar om pengar.

Hittills har det fungerat bra att ha monokulturer. Men i framtiden kan det mycket väl vara så att bestånden i skogen måste se annorlunda ut för att vara lönsamma. Kanske behövs ekonomiskt olönsamma bestånd för att vi även ska kunna ha bestånd som ger bra intäkter.

Mitt skogsföretagande måste ge en ekonomisk avkastning. Jag har inte heller råd att ta risken att inte göra anpassningar för ett framtida lönsamt skogsbruk.

Mitt andra skogsskifte ser helt annorlunda ut och där finns mycket kvar att göra när det gäller riskspridning och klimatanpassning. Jag väljer att se det som en utmaning, och tror att jag kommer långt med ståndortsanpassning och lite sunt förnuft.

Birgitta Sennerdal, journalist och skogsägare

Kanske behövs ekonomiskt olönsamma bestånd för att vi även ska kunna ha bestånd som ger bra intäkter, skriver ATL:s krönikör Birgitta Sennerdal.

Hittills harmonokulturer fungerat bra, men kanske måste bestånden se annorlunda ut för att vara lönsamma i framtiden.