Hans Dahlgren

Vid sjutiden på morgonen samlar Kristofer Andersson ihop sin utrustning på länsstyrelsen i Skånes kontor i Kristianstad. Idag bär det av till Lönsbodatrakten. Gårdens ägare Erik Svantesson har blivit förvarnad för ett par veckor sedan och tar emot på gårdsplanen.

– Syftet är ju att se om lantbrukarens SAM-ansökan stämmer överens med det vi ser i verkligheten, och framförallt se till så att rätt pengar blir utbetalda, säger Kristofer Andersson.

Erik Svantessons gård består främst av skog, men här finns också jordbruksmark. Den största delen av den består av betesmark. Dels har Erik Svantesson egna islandshästar, dels har grannen sina köttdjur på naturbete här.

Syftet är inte bara att hitta avvikelser när fältkontrollanten Kristofer Andersson granskar Erik Svantessons marker i förhållande till stödansökan.

Vid besöket på gården går man runt på i princip hela området som omfattas av ansökan.

– Vi tittar bland annat på skiftenas yttergränser så att de stämmer överens med den ansökta arealen. Vi tittar så att grödorna stämmer överens med ansökan och att olika skötselkrav och aktivitetskrav är uppfyllda.

Grannens angusblandningar kommer galopperande så fort de hör samtal. På betesmarken finns gott om sten, träd och buskar. Här ska en bedömning göras av hur mycket som är så kallat impediment, områden som är helt oanvändbara för djuren. Om andelen är för stor kan det bli avdrag.

– Och är det betesmark med miljöersättning är kravet att det ska vara avbetat ordentligt och att det inte ska finnas igenväxning, säger Kristofer Andersson.

Kontor. I jobbet som fältkontrollant ingår även en hel del skrivbordsarbete.

Men syftet är inte bara att hitta avvikelser. Det handlar mycket om att i dialog med markägaren diskutera sig fram till hur markerna lämpligast ska skötas och även att ge tips och råd.

En skogsdunge som Erik Svantesson trott vara för liten för att få stöd för skogsbete visar sig efter mätning vara tillräckligt stor. Ett område han har som bete till hästarna skulle också med enkla medel kunna brukas på annat sätt och få ett annat utfall i kalkylen.

Digitalt. Till sin hjälp har Kristofer Andersson en handdator där hela stödansökan finns med kartor och utritade områden.

– Jag fick lite tips om hur man kan registrera det annorlunda och använda det på ett sätt så att det kanske till och med blir mera stöd, säger Erik Svantesson.

Vid nästan alla kontroller hittas något som ska justeras. Det kan vara en liten gränsjustering eller ändrad grödkod, men det är sällan några stora justeringar.

– Visst, det händer ju att det är lite större fel som kan drabba dem rent ersättningsmässigt, säger Kristofer Andersson.

Om det är större fel, upplever ni att det är medvetet eller omedvetet?

– Det är oftast omedvetet. Den uppfattning jag har är att lantbrukaren vill göra rätt för sig.

”Den uppfattning jag har är att lantbrukare vill göra rätt för sig”, säger Kristofer Andersson här tillsammans med Erik Svantesson vars mark han kontrollmätte.

Efter några timmar packar Kristofer Andersson ihop. Han ska kolla ytterligare ett område några mil bort som Erik Svantesson sökt stöd för. Sedan blir det en del kontorsarbete för att sammanställa kontrollen.

För markägaren var besöket en ganska positiv upplevelse. Erik Svantesson kommer att få skicka in en bild på att han samlat upp slaget gräs på ett område för att få ut miljöersättningen där, men det var inga större anmärkningar.

– Jag tycker det är trevligt att ha en dialog och kunna diskutera vad som är vettigt för att kunna sköta markerna.

Betesmark. På gården betar både köttdjur och islandshästar.

I fält. Det är en hel del frågor och svar under kontrollen, både från Kristoffer Anderssons sida och från markägaren Erik Svantesson.

Förra året gjorde landets länsstyrelser över 12 000 kontroller av stödansökningar, och kanske kan en del markägare oroa sig för att få besök av kontrollanten. ATL följde med för att se hur en kontroll går till.

Så går det till när länsstyrelsen granskar dina arealer mot stödansökan.

I fält med stödkontrollanten

Lantbruk

Fältkontrollanten granskar stödansökningar av jordbruksmark och betesmark för eventuella avvikelser.