Anna Smedberg

Anna Carlevad hade precis tagit över släktgården där hon vuxit upp i Vassmolösa utanför Kalmar, när hon en novemberkväll 2010 nåddes av mardrömsbeskedet: det brinner i huset.

– Det var en granne som kom in i ladugården och berättade. Jag förstod först inte vilket hus det var men sedan förstod jag att det var vårt hus, säger Anna Carlevad.

Mangårdsbyggnaden från 1850 brann ned till grunden 2010. Anna Carlevad och Martin Andersson flyttade in i ett nytt hus som stod klart nio månader efter branden. För tre år sedan föddes sonen Daniel.

Hon larmade räddningstjänsten och ringde sambon Martin Andersson som var i traktorn på åkern nedanför huset. Han hade inget sett förrän han fick samtalet.

– När hon ringde och sa att det brann såg jag att lågorna slog genom taket, säger Martin Andersson.

Det brann på vinden i boningshuset. Till en början kunde de gå in och rädda saker från våning ett och två.

– Första gången jag var inne hade jag fortfarande förhoppning om att en brandsläckare kunde göra susen under tiden vi väntade på brandbilen. Men när jag kom upp i trappan hörde jag att takpannorna small och det bara knakade överallt. En brandsläckare hit eller dit. Det var ingen idé, säger Anna Carlevad.

Anna Carlevad och Martin Andersson med sonen Daniel vid huset som till stora delar liknar det gamla boningshuset som var från 1850.

Martin Andersson och andra som kommit dit hjälptes åt att bära ut möbler och Anna Carlevad sorterade räkningar.

– Man blir lite konstig i huvudet, och i efterhand stör jag mig på att jag tog kontoret och sorterade räkningar. Det är ganska oväsentligt. Det finns andra saker som är mer värda för mig. Bland annat saknar jag en handmålad lampa, säger hon.

Det sista som en brandman fick med sig ut var gårdstavlan, som visar hur gården såg ut före branden. Mangårdsbyggnaden från 1850 gick inte att rädda.

– Jag fattade i ett tidigt skede att det var kört men det kopplade ändå inte hela vägen, säger Anna Carlevad.

Kraftfoder lockar till sig fåren. Raserna är texel och suffolk med en avelsbagge som är dorper-korsning.

De flyttade in hos hennes kusin som bor alldeles intill, även om försäkringen hade täckt hotellkostnad.

– Har man mjölkkor är det inte bara att flytta in på ett hotell och jag stod mitt i en ladugårdsrenovering. Vi skulle utöka antalet kor. Det var full action här i vanliga fall med byggfirma och Martin jobbade på en stor grisgård, så han var inte hemma alls.

Brandorsaken var troligtvis en gnista från skorstenen som hamnat under en takpanna.

– Det jobbigaste efter branden det var nog egentligen att se den här sabla ruinen, som låg här. Att ha mycket att göra, är nog det bästa, för då går det inte att grotta ned sig, säger Anna Carlevad.

Anna Carlevad tog över släktgården som hon växte upp på. Dess förinnan gick hon naturbruksgymnasium och arbetade på olika gårdar.

Med en gång började paret planera för ett nytt hus på samma plats.

– När vi började bygga och man såg att det hände saker varje dag, då blev det roligare, säger Martin Andersson.

Mjölkkrisen kändes förstås även för Anna Carlevad, som fick spara på det som gick att spara in på.

<h3>Efter tio månader var huset klart</h3>

Tio månader efter branden stod huset klart för inflyttning. För tre år sedan föddes sonen Daniel.

Gården har gått i släkten i flera generationer. Anna Carlevad ville som barn bli bonde. Efter naturbruksgymnasiet i Ingelstorp arbetade hon på olika gårdar. När hennes mamma gick bort flyttade hon hem för att hjälpa sin pappa med gården. Som kvinnlig lantbrukare möts hon av fördomar. Det händer att försäljare och hantverkare frågar efter hennes pappa eller sambo när de kommer till gården.

– Jag tycker det är rätt kränkande att bli ifrågasatt. Som att du inte kan något bara för att du är tjej.

Gårdstavlan var det sista som räddades ur lågorna.

Anna Carlevad arrenderar betesmark, har startat gårdsmejeri och gårdsbutik, och har en mjölkautomat i den lokala Ica-butiken med gårdens dagsfärska mjölk.

– Idéer finns det alltid. Det brukar vara kontot som begränsar. Om det går som det ska i år blir det ett nytt ungdjursstall med möjlighet till att ha lite dikor också, säger hon.

Familj: Sambon Martin Andersson, 44 år, och sonen Daniel, 3 år.

Gör: Driver lantbruk där även sambon arbetar.

Bolagsform: Hagby lantbruk (enskild firma).

Huvudnäring: Mjölkproduktion med 80 mjölkkor. Utöver det även växtodling på egen mark 43 hektar, och arrenderad åker 60 hektar samt arrenderad betesmark 35 hektar, gårdsbutik, och mjölkautomat samarbete med en Ica-butik.

Läs mer: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/skog-blir-vall-efter-brand-i-kostall/">Skog blir vall efter brand i kostall</a>

PREMIUM. <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ladorna-vande-lonsamheten/">Lådorna vände lönsamheten</a>

PREMIUM. <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/snabbare-tillvaxt-for-stutar-pa-stenarvet/">Snabbare tillväxt för stutar på Stenarvet</a>

När mjölkbonden Anna Carlevad en kväll utfodrade sina djur fick hon beskedet. Det brann i huset. Den stora mangårdsbyggnaden från 1850-talet brann ned till grunden. Samtidigt stod hon mitt uppe i större renovering.

Huset på gården brann ned. Efter tio månader var det klart för inflyttning - och Anna Carlevad produktion har vuxit.