Mari Nälsén

Siberian huskys är vänliga och sociala men kan vara riktigt jobbiga om de inte får utlopp för den energi de har inombords.

Det har börjat snöa och kanske kommer Helena Skoglund snart att kunna ta fram släden och köra sitt hundspann på snö. De senaste åren har det varit dåligt med snö på Värmlandsnäs, halvön som sticker rakt ut i norra Vänern. Det har inneburit träning på barmark med hennes nio siberian huskys med hjälp av fyrhjulig motorcykel eller vagn på hjul. Men inte ens det har fungerat den här vintern med tjock is på vägarna.

– Man måste kunna bromsa ekipaget och som det är nu går det inte.

Helena Skoglund har fött upp siberian husky i snart 30 år på kenneln Okamis. De första åren fanns rejält med snö och det gick bra att träna men de senaste 20 har det bara blivit mindre och mindre. Hon löser det med semesterveckor till snö och kyla men framför allt med barmarksdrag. Och just barmarksdrag är något som har ökat i Sverige och bidragit till att sporten vuxit.

– Barmarksdrag är relativt ny som tävlingsform och det har gjort att folk fått upp ögonen för det. Tidigare var det något som draghundsförare gjorde som träning, berättar Anette Rönnberg på Draghundsportförbundet.

Helena Skoglund har förr upp slädhundar i över 30 år. Här på promenad med två valpar som snart ska ingå i hennes spann. Socialiseringen är viktig för en bra relation mellan förare och hund när det hettar till och går fort.

Barmarksdrag kan genomföras på flera olika sätt, man kan springa med hunden, cykla med den, köra kickbike eller en vagn med tre eller fyra hjul. Det innebär att hunden aktiveras året runt och att sporten har spridit sig söderut i landet till platser där det sällan finns snö.

Nordisk stil är en annan form av drag där hundföraren åker skidor och hunden drar denne eller en pulka. Sedan finns också den klassiska slädhundsstilen. De allra flesta hundar tycker om att dra och därför går det att köra drag med nästan alla. Förutom polarhundar som husky är stående fågelhundar som pointer och vorsteh populära. Allra vanligast är kanske blandrashundar av olika slag.

I dag finns 900 licensierade tävlingsförare för draghund i Sverige och hela 110 lokalföreningar är med i Draghundsportförbundet. Tillsammans har föreningarna närmare 10 000 medlemmar i hela landet.

Helena Skoglund har förr upp slädhundar i över 30 år. För henne är det siberian husky som gäller.

– Det är dessutom väldigt många som kör drag med sina hundar utan att tävla eller ens vara medlem i någon klubb, säger Anette Rönnberg Draghundsportförbundet, och lägger till att motionsklasserna som inte kräver tävlingslicens brukar vara fulltecknade.

Helena Skoglund hör till dem som inte tävlar utan kör för att hon vill ha kul med hundarna.

– Men jag har faktiskt köpt mig en tävlingssläde nu så vi får se om jag kommer ut.

Många av hennes uppfödningar har visat upp sig på tävlingsbanorna. En av dem, siberian huskyn Jonas, hamnade som slädhund på Svalbard.

– Han flyttade dit när han var ett halvår gammal och nio månader senare var han med på en expedition till Nordpolen med sin matte Yvonne Rinne. Jag vet inte om han finns kvar i dag, han är i så fall elva år gammal.

Även om det kan se lätt ut så behövs ganska ordentlig lydnad på en hund som ska dra. Framför allt ska den kunna stanna men också kunna ta riktingskommandon. Är spannet dessutom flera hundar stort måste varje hund ha sin speciella plats i spannet. Helena Skoglund låter den enskilda hunden bestämma det på egen hand.

– Jag låter dem springa med som valpar och unghundar, bredvid spannet. Då ser jag tydligt var hunden befinner sig i hierarkin. Springer den före eller i jämnhöjd med ledarhunden vet jag att jag har en ledare och vice versa. Just nu ska jag börja göra så med de två stycken fyra månader gamla valparna jag har hemma, säger hon.

Snöandet tilltar, det blåser 15 sekundmeter och det är minus sju grader. I hundgården på Helena Skoglunds gård ligger elva polarhundar och vilar i blåsten. De störs inte av snöstormen, för är man polarhund så är man.

På väg till Nordpolen. Siberian huskyn Jonas (den grå hunden längst fram) exporterade Helena Skoglund till Svalbard när han var sex månader. Här är han på väg till Nordpolen med sin ägare Yvonne Rinne och resten av spannet.

<h3>Fakta: Draghundsport i Sverige</h3>I Norden används draghundar som en fritidsverksamhet för att komma ut i skog och natur med hundar som drar pulkor eller slädar. Det har sedan utvecklats till äventyrsturism där turister erbjudits att köra och åka hundspann. Vid sidan av det har en tävlingsverksamhet växt fram. Draghundsporten har snabbt utvecklats till en modern idrott. I dag tävlas det i tre olika stilar: Nordisk stil där föraren åker skidor efter släden eller flera hundar. Slädhundsstil där flera hundar drar en släde och föraren står på släden. Barmarksstil där man springer eller cyklar med en hund, åker kickbike med en till två hundar eller kör vagn med upp till åtta hundar.Tävlingslicens och grönt kort krävs för att tävla förutom i motionsklass där alla får delta.Svenska Draghundsportförbundet (SDSF) organiserar draghundssporten som är den del av idrottsrörelsen.Källa: Svenska draghundsportförbundet<h3>Siberian Husky</h3>Nomadfolken i norra Sibirien var helt beroende av hundar för att överleva. Hundens jobb var att dra släde och förflytta last och folk över stora avstånd. Så småningom började man tävla med hundarna vilket görs än i dag. Om siberian husky får motion och en flocktillhörighet blir den en fantastisk kamrat som sällan är sjuk och tycker om att arbeta. Vissa individer har jaktinstinkt och därför kan den vara svår att ha lös.Källa: SKK

Man har sett dem på tv, hundspannen med polarhundar som tappert kämpar sig fram i snö och drivis. Men det är inte så ovanligt som man tror, i Sverige är draghundsporten riktigt stor.– Draghundsportförbundet har närmare 10 000 medlemmar, berättar förbundets generalsekreterare Anette Rönnberg.

Närmare 10 000 medlemmar och växande är hundspann i ropet – oavsett om det är snö eller barmark.