Malin Eborn

Likviditetsproblem hos de som drabbats hårdast av torkan är det största hotet.

Många växtodlingsgårdar har drabbats mycket hårt av sommarens torka med kraftigt reducerade skördar. För företag som inte har kunnat uppfylla sina spannmålsavtal har det blivit ett ännu hårdare slag. Även om det också finns gårdar som klarat sig bättre detta år och kunnat dra nytta av de höga spannmålspriserna under hösten är ändå likviditetsbristen hos de hårdast drabbade det stora hotet just nu.

Den stora höstsådden ger hopp efter torksommaren. Så här såg det ut i början på november utanför Skurup i Skåne 2018.

Höstsådden är naturligtvis ett verkligt glädjeämne. Höstvetearealen på 419 000 hektar är i nivå med rekordarealen 2016. Mycket kan hända fram till skörd men just nu ser utsikterna ljusare ut än de gjorde förra hösten. I klimatkrisens spår och med torkåret i närminnet finns en växande medvetenhet hos allmänheten om hur viktigt det svenska lantbruket är vilket också ger hopp för framtiden.

Examensdags för klara Lantmästare 2018 på Alnarp. En ny generation som verkligen behövs i det svenska jordbruket.

UTMANING: Lönsamhet på sikt

För branschens aktörer gäller det att hålla löftena från i somras och göra sitt yttersta för att inte fler företag ska gå omkull efter torkan. Ytterligare en uppgift är att ta vara på det ökade engagemanget för svenskt jordbruk, fortsätta visa på och utveckla hållbara lösningar och sedan kräva betalning som ger en långsiktig lönsamhet för företagen. Inte minst för att det nu behövs en ny generation på många gårdar som brinner för utmaningen att fortsätta odla i ett allt nyckfullare klimat.

Ekonomisk och ekologisk hållbarhet kommer att bli ännu viktigare nästa år – det är tydligt när åtta av ATL:s branschreportrar tittar på vad som väntar efter nyår. I dag: Malin Eborn om odlingsåret 2019.

Odlingsåret 2019: Men likviditetsbristen efter torkan ett hot mot många gårdar.