Kristin Karlsson

Ylwa Sjelin vid höstärtfält – luktar på höstärt. 

large_img-0506.jpg

medium_img-0506.jpg

small_img-0506.jpg

thumbnail_img-0506.jpg

img-0506.jpg

På långt håll syns knappt de små, rödlila blommorna bland alla gröna blad. Särskilt inte när det blåser och det gör det när ATL är på besök. Och alla andra dagar också enligt bönderna Ylwa och Kjell Sjelin, som brukar jorden på gården Östergärde i Hånsta, Vattholma, norr om Uppsala.

– Bondens blåsiga åkrar, skrattar Kjell Sjelin.I sex år har makarna Sjelin odlat höstärt, en gråärt eller rödblommande ärta som gråärten också kallas. Höstärten har sitt ursprung i Österrikes alpområden och passar bra att odla även på de här breddgraderna då den, precis som namnet antyder, kan sås redan på hösten och hinner utveckla sitt rotsystem innan vinterkylan kommer.– Ni har väl haft bra skördar i alla år utom ett, säger Jon Orvendal, ekorådgivare för företaget Nordisk Råvara dit Ylwa och Kjell Sjelin säljer sina höstärter.

Ylwa och Kjell Sjelin vid det provisoriska fikabordet, ett campingbord. 

large_img-0444.jpg

medium_img-0444.jpg

small_img-0444.jpg

thumbnail_img-0444.jpg

img-0444.jpg

Han sitter vid ett eget utebord framför gårdens hus, medan Kjell och Ylwa Sjelin samsas vid ett tillfälligt uppställt campingbord från 50-talet. Det förstärkta fikat, med hummus gjord på höstärt, intas på coronasäkert avstånd.– Ja, att odla höstärt kan vara riskfyllt. Ett år fick vi isbränna som tog kål på allt, minns Kjell Sjelin.De andra årens skördar har däremot varit goda. Av de 8 hektar som odlas, skördas ungefär 16 ton höstärt. Höstärten samodlas med rågvete eller höstvete.– Spannmålen ger bra stöd åt ärterna som behöver något att klättra på. Dessutom är det effektivt att så två grödor på en och samma gång, förklarar Ylwa Sjelin.

large_img-0404.jpg

medium_img-0404.jpg

small_img-0404.jpg

thumbnail_img-0404.jpg

img-0404.jpg

Gråärter är en av Sveriges äldsta kultursorter och var tillsammans med spannmål och rovor en viktig basföda ända fram till slutet av 1800-talet. Därefter ersattes gråärten av gula och gröna ärter på fälten och flera lokala variationer av gråärter förlorades.– Sedan dess har ärtsorterna förädlats för att vara korta och enkla att tröska. Den kulinariska spännvidden har helt glömts bort, säger Jon Orvendal.<h2>Fokus på hållbarhet</h2>I&nbsp;dag odlas ungefär lika mycket ärtor och bönor som förr i tiden, men skillnaden är att nästan alla, 90 till 95 procent, används till foder och inte människoföda. På gården Östergärde är kultursorter och kulinarisk spännvidd enbart positiva sidoeffekter av något mycket viktigare – kvävefixering och kolinlagring.– Vi behövde en höstgröda eftersom vi vill ha marken täckt året om. Dessutom ville vi att grödan skulle ha djupa rötter, säger Ylwa Sjelin och diskussionen kommer in på makarnas expertområde – hållbarhet.

large_img-0470.jpg

medium_img-0470.jpg

small_img-0470.jpg

thumbnail_img-0470.jpg

img-0470.jpg

– Alla jordbruk kan både vara produktiva och reparativa. Vårt fokus här på gården är alltid att de fyra livsuppehållande systemen, varav stabilt klimat är ett, ska ges näring och repareras, säger Kjell Sjelin.De andra tre systemen är biologisk mångfald, rent grundvatten och allmän resiliens i råvaruförsörjningen till livsmedel. Ett exempel på resiliens är hur motståndskraftig en gröda är vid extremväder. Höstärten, med sina djupa rötter, klarar sig bra mot torka, vilket är en viktig egenskap eftersom försommartorkan i östra Svealand kan vara tuff. Även om det just i år inte varit någon torka att tala om i de här trakterna –&nbsp;tvärtom.

large_img-0432.jpg

medium_img-0432.jpg

small_img-0432.jpg

thumbnail_img-0432.jpg

img-0432.jpg

<h2>Målsättning: Bli netto-kolinlagrare</h2>Höstärter i all ära, men det är perenner som får Ylwa och Kjell Sjelins största uppmärksamhet då de är avgörande för att binda kol i marken. I&nbsp;dag har Ylwa Sjelin köpt ytterligare hundra livsmedelsperenner till demonstrationsodlingen som anlagts på ett av gårdens hektar.– Vi vill gärna också börja odla perenn spannmål, till exempel Kernza. Vår målsättning är att bli netto-kolinlagrare här på gården, säger Kjell Sjelin.Som en av 14 pilotgårdar i projektet Svensk Kolinlagring får Östergärde ekonomisk ersättning för att lagra kol i åkermarken.– Vi vill självklart ersättas för det kolinlagrade arbetet vi gör här på gården, men i ett större perspektiv är inte den ekonomiska vinsten det viktigaste, säger Kjell Sjelin.

large_img-0461.jpg

medium_img-0461.jpg

small_img-0461.jpg

thumbnail_img-0461.jpg

img-0461.jpg

<h3>Östergärde gård, Hånsta, Vattholma</h3>Bolagsform: Enskild firma.Ägare: Ylwa och Kjell Sjelin.Verksamhet: Diversifierad ekogård med agroforestry och demoodling av cirka 200 perenna livsmedelsväxter. Kravcertifierad.Antal anställda: Utöver Kjell och Ylwa Sjelin själva: en halvtidstjänst, timanställda och volontärer.Hållbarhet: Bolagets fokus är på att reparera de livsuppehållande systemen och ambitionen är att jordbruket ska ha en netto kolinlagring (och få betalt för den).Areal: 140 hektar åkermark med arrenden och knappa 60 hektar skogVäxtföljd: Sjuårig växtföljd: Tvåårig vall (salig blandning av lusern, röd- och vitklöver, cikoria, kärringtand, gräs med flera), höstvete, havre, ärter eller åkerböna, råg och korn är insått med vallväxter.Djur: 10 dikor med kalvar och 25 tackor.Maskinpark: Omfattande, med ambitionen att ställa om till vätgasdrivna traktorer.

<h3>Resiliens</h3>Resiliens är kapaciteten hos ett system, vare sig det är ett lantbruk, skog eller en stad, att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Det handlar om både motståndskraft och anpassningsförmåga och om förmågan att vända chocker och störningar, exempelvis klimatförändringar, till möjligheter till förnyelse och innovativt tänkande.Resilienstänkande omfattar lärande, mångfald och framför allt insikten att människor och natur är så pass starkt kopplade att de bör uppfattas som ett helt sammanvävt socialekologiskt system.Källa: Stockholm Resilience Center

large_img-0428.jpg

medium_img-0428.jpg

small_img-0428.jpg

thumbnail_img-0428.jpg

img-0428.jpg

<h3>Recept på gråärtsröra</h3>HöstärtTimjanRapsoljaSesampastaLite pressad citronsaft

Ylva och Kjell Sjelin i Norduppland är sannolikt Sveriges nordligaste höstärtsodlare, i alla fall ett tag till. På deras gård är denna gråärt en viktig höstgröda i den sjuåriga växtföljden.