Birgitta Sennerdal

Massavedspriserna i Norge höjdes i början av januari med 50 kronor och ligger mellan 25 och 30 procent högre än i fjol. Det är en historiskt stor ökning.

– Det är i gränsområdena till Sverige samt i områden nära hamnar som priserna nu ökar, säger Tor Henrik Kristiansen, chef för skogsägarföreningen Viken Skog, som är den största aktören på den norska virkesmarknaden.

Han påpekar dock att massavedspriserna inte är historiskt höga, det handlar snarare om en justering till det läge som rådde före de stora nedläggningarna för några år sedan i Norge (se diagram).

Norske skog och svensk-finska skogsjätten Stora Enso är de två största köparna av massaved i Norge. De köper vardera uppåt 2 miljoner kubikmeter om året. Därefter kommer norska företaget Borregaard med cirka 1 miljon kubikmeter.

Men nu har dessa bolag fått konkurrens av övriga stora svenska och finländska massavedsinköpare.

– Alla är här; Holmen, Södra, SCA och även UPM från Finland, säger Tor Henrik Kristiansen.

Svenska industrisatsningar de senaste åren ökar efterfrågan på fiber, det vill säga massaved och cellulosaflis, med 4-5 miljoner kubikmeter. Även i Finland har en industriutbyggnad skett som ökar fiberbehovet med cirka 4 miljoner kubikmeter årligen. Men att priserna gått upp i Norge beror också på att vädret varit extremt blött i Baltikum under hösten, vilket gjort det svårt att dra fram virke där.

Prisökningar har också ägt rum i Baltikum, där svensk skogsindustri köper massaved, och Johan Freij som är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank är inte förvånad över prisutvecklingen. Det är naturligt att den stora prisökningen på massaved sker i Norge och Baltikum.

– Det här är enligt vår prognos, att industriutbyggnadens effekter först ses i marginalkvantitetsområdena. Där kan man köpa utan att det påverkar i Sverige, säger Johan Freij.

Håkon Bakken som är marknadschef på skogsägarföreningen Glommen Skog påpekar att prishöjningen på massaved är stor, men att höjningen av rotnettot för massaved vid slutavverkningar blir ännu större och att gallringar går från minus till plus.

– Ja, det är det. Det är också god efterfrågan på timmer med mindre höjningar på timmerpriset, säger Håkon Bakken.

Teoretiskt sett skulle avverkningarna i Norge kunna öka mycket. Avverkningarna ligger årligen på 10-12 miljoner kubikmeter och ambitionen i det nationella skogsprogrammet i Norge, Skog22, är att öka till 15 miljoner kubikmeter. I praktiken är det dock inte så enkelt. Många skogsfastigheter är små i Norge och ägarna är ofta inte ekonomiskt beroende av inkomsterna från skogen.

– Det är en lång resa att skapa incitament, men vi i Viken Skog är optimistiska om att vi ska fortsätta att öka den årliga avverkningen under kommande år, avslutar Tor Henrik Kristiansen.

Den totala bruttoavverkningen i Sverige uppgick 2016 till drygt 93 miljoner skogskubikmeter, enligt statistik från Skogsstyrelsen, vilket motsvarar cirka 78 miljoner fastkubikmeter. Ungefär hälften var timmer som gick till sågverken och hälften var massaved som gick till bruken.

2011 stängde Norske skog pappersbruket i Follum.

2013 lade Södra ner sitt massabruk i Tofte. Planen var även att lägga ner bruket i Follafoss, men det såldes till ett österriskiskt bolag.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nu-ar-massaveden-het-igen/">Nu är massaveden het igen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/norsk-import-pressar-priserna/">Norsk import pressar priserna</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/svenska-linjen-vann-i-eu-parlamentet/">Svenska linjen vann i EU-parlamentet</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svart-konkurrera-med-sveaskog/">Svårt konkurrera med Sveaskog</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nu-ansoker-norske-skog-om-konkurs/">Norske skog ansöker om konkurs</a>

Svensk industris efterfrågan på massaved ökar och konkurrensen hårdnar om det norska virket. Det har fått priserna i Norge att stiga med uppåt 30 procent.