Malin Eborn

Kalkylerna som rådgivare tagit fram talar sitt tydliga språk och en omställning till ekologiskt skulle med största sannolikhet öka lönsamheten på gården utanför Trelleborg.

– Ekonomin lockar, men samtidigt är vi oroliga för att det höga prisläget på eko inte varar så länge till. Vad händer om marknaden blir mättad? säger Ola Nilsson som driver den konventionella växtodlingsgården på 250 hektar utanför Trelleborg tillsammans med sin fru Petra Nilsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/eko-kan-fordubbla-nettot-i-skane/">Eko kan fördubbla nettot i Skåne</a>

Priserna på konventionella grödor har sjunkit samtidigt som betalningen för ekopriser ökar på grund av mycket stor efterfrågan. Men att ställa om är ett långsiktigt beslut och den stora frågan är hur länge den stora prisskillnaden består. Ytterligare en knäckfråga är om det går att hitta gödsel från någon djurgård att komplettera kostsam ekogödsel med.

– Att ställa om skulle samtidigt vara en spännande utmaning som kräver ett helt nytt sätt att tänka, säger Ola Nilsson.

Blir det eko i år kommer paret börja med en liten del av arealen för att prova odlingen och ha resten kvar som konventionellt.

För två år sedan gjorde Krageholms gods utanför Ystad just en sådan mindre omställning. Av de 740 hektaren de brukar inleddes omställning på 63 hektar. Under karenstiden har arealen varit en gräsfrövall, rödsvingel, som såddes in konventionellt innan omställningen tog vid. Fördelen med gräsfrövallen är att KRAV-reglerna tillåter att utsäde säljs som ekologiskt även under omställningstiden.

Det första året, 2016, var ett bra fröår över lag i Skåne vilket gjorde att täckningsbidrag 2 hamnade på drygt 7 000 kronor per hektar. Grödan blev därmed den bästa grödan ekonomiskt. För förra säsongen, 2017, är slutavräkningen inte klar, med resultatet är inte lika högt.

– Vi har haft rätt små insatser. Den största kostnadsposten har varit inköp av biogödsel från biogasfabriken i Jordberga, säger driftsansvarige Christer Pålsson.

Men det är först i år som den verkliga prövningen kommer när gräsfrövallen är bruten och ersätts med ekologisk höstraps och maltkorn. Eventuellt kommer även mer areal ställas om framöver men detta är inte beslutat om än.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hogt-pris-gor-nygammal-groda-intressant/">Högt pris gör nygammal ekobeta intressant</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/eko-succe-i-danmark/">Eko-boom i Danmark</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ekologiskt-lantbruk-satsar-pa-mjolk/">Ekologiskt lantbruk satsar på mjölk</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vaxande-intresse-for-ekospannmal/">Gå över till eko–för lönsammare odling</a>

Ekologisk odling kan höja täckningsbidraget på växtodlingsgården i skånska Klagstorp. Men hur länge håller ekomarknaden? Det frågar sig odlare Ola Nilsson.

Men håller verkligen priserna i längden, undrar odlare Ola Nilsson.

Högre täckningsbidrag lockar till eko

Växtodling

Ola Nilsson väger för och nackdelar med att ställa om till eko. I nuläget skulle det troligen löna sig att bli ekologisk. Men frågan är om det gör det framöver också?