Ulf Aronsson

Ökad budget gjorde att Skogsstyrelsen kunde skydda dubbelt så mycket skogsmark med biotopskydd och naturvårdsavtal under 2016 jämfört med föregående år. Sedan de två skyddsformerna infördes 1994 respektive 1993 har sammanlagt 58 394 hektar produktiv skogsmark fått skydd mot ersättning på det sättet.

Andel skyddat. Gotland, Stockholm och Blekinge är de län som har störst andel av sin produktiva skogsmark skyddad med biotopskydd och naturvårdsavtal. Lägst är andelen i norra Sverige. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas

De största arealerna ligger i norr. Men sett till hur stor andel av varje läns produktiva skogsmark som har biotopskydd och naturvårdsavtal är bilden en annan.

Då toppar i stället Gotland med 1,33 procent av skogsarealen, följt av Stockholm med 0,81 procent och Blekinge med 0,76 procent. Detta är samtidigt de tre län som har den minsta arealen skog i landet.

Hur kan det komma sig att Stockholm har nästan sex gånger så stor andel skyddad skog som Norrbotten?

– Prioriteringen styrs av en nationell strategi som bland annat utgår från redan kända värdekärnor. Där det finns störst areal kända värdekärnor, dit går också pengarna kan man lite förenklat säga, säger Göte Eriksson, specialist områdesskydd på Skogsstyrelse.

Biotopskydd och naturvårdsavtal är formella områdesskydd där markägaren får ersättning baserat på skogens ekonomiska värde. Bägge skydden riktar sig till enskilda markägare, på bolagsmark ska bolagen ta sitt sektorsansvar och själva avsätta skyddsvärd mark utan ersättning.

Så var skyddet hamnar beror till viss del på hur många som tittar på ett område och hur noga de gör det?

– Nja, i strategin finns konkreta mål för hur stora arealer som ska skyddas i varje län. Vi ser också till helheten med alla olika skyddsformer som kompletterar varandra. I norra Sverige finns till exempel stora arealer som är skyddade som reservat.

De län med minst andel skog inom biotopskydd och naturvårdsavtal ligger samtliga i norra Sverige: Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, där andelen är 0,14 - 0,17 procent. Norrbotten och Västerbotten är de två län som har den största skogsarealen i landet, Västernorrland ligger på femte plats.

Biotopskydd och naturvårdsavtal

Biotopskydd och naturvårdsavtal är formella områdesskydd där markägaren får ersättning baserat på skogens ekonomiska värde. Bägge skydden riktar sig till enskilda markägare, på bolagsmark ska bolagen ta sitt sektorsansvar och själva avsätta skyddsvärd mark utan ersättning.

Biotopskyddet gäller permanent och ersättningen motsvarar fastighetens minskade marknadsvärde med ett tillägg på 25 procent. Biotopskyddsområdena är oftast 2-10 hektar men kan vara upp till 20 hektar.

Naturvårdsavtal är ett avtal på begränsad tid, maximalt 50 år. Ersättningens storlek beror på avtalets längd, och för ett 50-årigt avtal är ersättningen 60 procent av rotnettot. Naturvårdsavtal gäller lite större områden, oftast 3-20 hektar men ibland över 100 hektar.

Ersättningen för biotopskydd och naturvårdsavtal varierar stort över landet. Att skydda samma typ av biotop är därför avsevärt dyrare för staten i söder än i norr.

Ersättningen för biotopskydd och naturvårdsavtal baseras på markvärdet. Därför varierar nivån över landet och med tiden. Ersättningsnivån för biotopskydd höjdes med 25 procent 2010 och för naturvårdsavtal har den höjts vid flera andra tillfällen. För biotopskydd är ersättningen avsevärt högre eftersom skyddet är permanent medan naturvårdsavtal gäller för en begränsad tid.

Lägger man ihop ersättningen per hektar för bägge skyddsformerna ända sen de infördes 1993/1994 har nivån varit högst i Uppsala län, 63 627 kronor per hektar i genomsnitt. I Norrbotten har ersättningen bara varit en tredjedel av detta, 23 168 kronor per hektar.

Den vanligaste biotopen att skydda med bägge skyddsformerna är äldre naturartade skogar, och ur statens synvinkel är alltså kostnaden för det avsevärt lägre i norr.

Vore det inte mer kostnadseffektivt att skydda större arealer i norr och mindre runt storstadsregionerna?

– En naturskog i Norrbotten är inte samma sak som en naturskog i Stockholm, de innehåller olika värden. Den strategi vi har för skydd anger också hur mycket som ska skyddas per län, säger Göte Eriksson, specialist områdesskydd på Skogsstyrelsen.

Är det några biotoptyper och län som är över- eller underrepresenterade bland det som skyddats hittills?

– Vi tittade på det när vi nyligen gjorde en revidering av strategin. Det blev lite annorlunda, men inget dramatiskt.

En effekt av revisionen är att skyddet framöver kommer att förskjutas längre söderut och att tätortsnära områden prioriteras upp. För staten kommer därför kostnaderna per hektar att öka.

Länsvis kostnad per hektarproduktiv skogsmark för biotopskydd och naturvårdsavtal, 1993-2016, kronor

Listan visar kostnad per hektar biotopskydd och naturreservat. I Norrbotten har ersättningen för biotopskydd och naturvårdsavtal sedan 1993 i genomsnitt varit 23 168 kronor per hektar produktiv skogsmark. I Uppsala län är motsvarande siffra 63 627 kronor.

Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas

<h3>Miljarder till skogsägare för avsättningar</h3>

Hittills har 2,34 miljarder kronor betalats ut som ersättning för biotopskydd och naturvårdsavtal av sammanlagt 58 000 hektar skog. Mest pengar har Dalarna fått.

Sedan biotopskydd och naturvårdsavtal infördes 1993/1994 har totalt 2,34 miljarder kronor betalats ut i ersättning till landets skogsägare. Det län som fått mest pengar är Dalarna med 224 miljoner kronor följt av Västra Götaland, 184 miljoner, och Jämtland med 165 miljoner kronor.

Att mycket pengar gått till Jämtland och Dalarna förklaras delvis av att de helt enkelt har stora arealer skog, de är det tredje respektive fjärde mest skogrika länet i landet. Västra Götaland hör inte till de mest skogsrika länen.

Där är i stället förklaringen att andelen som skyddats med biotopskydd och naturvårdsavtal är relativt stor, mer än dubbelt så hög som i till exempel Jämtland. Det gör att den skyddade arealen i Västra Götaland är över 5 000 hektar medan den i Jämtland är cirka 4 700 hektar.

Dalarna har en medelhög andel skog inom de här skyddsformerna, som sammanlagt omfattar 6 300 av länets knappt 2 miljoner hektar produktiv skogsmark.

Men varken i Dalarna, Västra Götaland eller Jämtland är ersättningen speciellt hög per hektar, 35 000 - 37 000 kronor, som ett genomsnitt för bägge skyddsformerna sammanräknat sedan 1993. Det kan jämföras med Uppland där motsvarande siffra är knappt 64 000 kronor per hektar.

För de totalt 2,34 miljarderna har staten skyddat drygt 58 000 hektar produktiv skogsmark. Hur många skyddsvärda områden som finns kvar är oklart, men skogsstyrelsen har föreslagit att det ska utredas.

– De kända värdekärnorna har vi koll på, men hur många som är okända går ju inte att svara på, säger Göte Eriksson, specialist områdesskydd på Skogsstyrelsen. Man kan väl säga att det inte är någon brist på områden ännu.

Arealen biotopskydd och naturvårdsavtal ökade långsamt från 1993 fram till millennieskiftet. En snabb ökning under cirka tio år bromsades sedan något runt 2010.

– Det var då man la på 25 procent på intrångsersättningen. Det gjorde att det blev dyrare att skydda skogsmark och pengarna räckte till mindre arealer. Men i fjol ökade anslaget rejält, och vi brukar förbruka de anslag vi får, kommenterar Göte Eriksson.

<h3>Sammanlagd ersättning, biotopskydd och naturreservat, 1993-2016, miljoner kronor</h3>

Total summa: 2 339 miljoner kronor. Källa: Skogsstyrelsens statistikdatabas

Sedan 1993 är den ackumulerade ersättning som Skogsstyrelsen betalat ut för biotopskydd och naturvårdsavtal 2,34 miljarder kronor. Som jämförelse är Naturvårdsverkets anslag för skydd och åtgärder för värdefull natur 2,23 miljarder kronor bara i år.

Gotland, Stockholm och Blekinge är de län som har störst andel av sin skogsmark skyddad med biotopskydd och naturvårdsavtal. Se län för län.

Av Stockholms läns skogar är sex gånger så hög andel skyddad med biotopskydd och naturvårdsavtal som i Norrbotten. Se län för län hur stor andel av skogsmarken som är skyddad.