Höggallring, som slog igenom på 1990-talet för att ta ut mer ur skogen och därmed mer pengar i varje gallring, kastas i papperskorgen av Skogforsk. Gallringsformen innebär att de grövsta träden ska tas ut medan de klenare träden lämnas.
Höggallring olönsamt
Gallringsformen höggallring är riskfylld och långsiktigt olönsam jämfört med låggallring, visar nya rön från Skogforsk.
Sämre kvalitet
Enligt Skogforsk ger höggallring ett högre gallringsnetto vid de två första gallringarna, men det bestånd som lämnas kvar i skogen är klenare, glesare och hade ett rotvärde som var 50 kronor lägre per kubik, jämfört med det låggallrade beståndet.
Det har Skogforsk kommit fram till efter undersökningar av Kolfallet i södra Gästrikland.
Mycket myter
— Höggallring marknadsfördes ibland som en kvalitetsåtgärd, något som är helt fel. Det är en myt att små träd med långsam tillväxt skulle ha bättre kvalitet. I den här studien i yngre och medelålders skog är det i stället dessa som har mest skador och sämst kvalitet. Det är alltså bättre för kvaliteten att gallra bort de klena träden, säger Folke Pettersson, forskare på Skogforsk.