Malin Eborn

Spannmålspriserna ligger just nu på en hög nivå, men coronaviruset oroar marknaden.

Betalningen för rapsfrö har stigit hela hösten och enligt Jordbruksverkets statistik får man gå tillbaka ända till 2012 för att hitta priser motsvarande de nivåer runt 4 000 kronor per ton som betalas nu. Bakgrunden är en lägre skörd och hög efterfrågan. Men rapsfröpriset har också fått stöd från prisutvecklingen på andra vegetabiliska oljor, framför allt av den dominerande palmoljan.

Den riktiga pristoppen på rapsfrö nåddes under inledningen av januari, sedan dess har priserna fallit tillbaka något. En orsak är Indiens köpbojkott av malaysisk palmolja. Men coronavirusets spridning har också skapat oro på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter.

– Det är så mycket osäkerhet så det finns ingen anledning att ligga med en massa positioner i den här marknaden. Vi resonerar i alla fall så, säger Mikael Jeppsson, chef på spannmålsenheten på Lantmännen Lantbruk.

Om det däremot inte blir något stort utbrott av coronaviruset som påverkar konsumtionen i världen får det en mindre betydelse för marknaden, tror Mikael Jeppsson. Även kvarnvetemarknaden har fallit tillbaka något sedan toppen i januari, vilket också det delvis kan bero på coronaviruset.

Med undantag för 2018, då torkan fick spannmålspriserna att rusa i höjden, ligger betalningen på en högre nivå jämfört med de senaste åren.

Precis som för oljeväxter har den svaga svenska kronan en positiv inverkan på priset för odlare i Sverige. Vetepriset har gått upp trots att lagren på vete i världen fortsätter att vara relativt höga. Tillgången i EU är också god.

– Det borde finnas en risk för prisfall när alla köpare försett sig. Men vi har ännu inte sett någon avmattning, säger Mats Eriksson, grundare av BM Agri.

Att Ryssland inte varit på marknaden med låga priser är kanske den viktigaste faktorn till att priset inom EU hålls uppe än en tid. Att dollarn är relativt stark fördyrar också köp från USA, tillägger han.

På maltkorn har priserna backat till följd av en god tillgång och efter hand som marknadens aktörer fyllt sina behov. Att stora maltkornsproducerande länder som Frankrike och Tyskland har en lägre höstsådd än normalt kan bidra till en stor maltkorns­areal i EU 2020, vilket riskerar att leda till lägre priser. För grynhavre ser det mer stabilt ut framöver.

– Foderfabrikerna kräver mer foderhavre, och behovet av grynhavre för livsmedelsindustrin ökar nästan för varje dag som går, säger Victor Ebel, spannmålsansvarig på Svenska Foder.

Efter skörden 2018 har lantbrukare blivit försiktigare med att prissäkra sin spannmål eftersom det blev så mycket återköp, påpekar Mikael Jeppsson på Lantmännen. Den högre prisnivån har ändå gjort att många valt att prissäkra delar av skörden. Han bedömer att cirka 15 procent av den skörd som Lantmännen beräknar att få in 2020 är prissäkrad.

Ungefär 90 procent av det är höstvete och maltkorn medan rapsfrö står för en mindre andel, cirka 5 procent. Även på Svenska Foder och BM Agri har lantbrukare börjat sälja årets skörd.

– Det är ett bra läge att prissäkra. Blir det en bra skörd går priserna ner igen och då är det synd att lantbrukare inte fått del av den högre prisnivån, säger Victor Ebel på Svenska Foder.

För att sprida riskerna kan det vara bra att prissäkra en tredjedel av den förväntade skörden nu, råder han.

Priset på rapsfrö har inte varit så högt på åtta år och spannmålspriserna ligger också på en relativt hög nivå. Men coronaviruset skapar osäkerhet på marknaden.

Priserna har stigit de senaste månaderna men riskerar att vända ner.

Oro för coronaviruset kan slå mot spannmålspriser

Lantbruk

Priset på rapsfrö har inte varit så högt på åtta år och spannmålspriserna ligger också på en relativt hög nivå. Men coronaviruset skapar osäkerhet på marknaden.