Torbjörn Esping

Och visst är priserna höga nu efter höjningarna. Men faktum är att det borde finnas utrymme för ännu högre priser. Det saknas ännu några tior upp till den senaste toppen, 2011.

De högre priserna beror främst på att efterfrågan på massaved från industrierna, som byggt ut och kokar för fullt, har ökat efter några års svacka och nu kommit ifatt utbudet från gallringar och slutavverkningar.

Betalningsförmågan hos massaproducenterna är mycket god. Bruken gör enorma vinster. Priserna på pappersmassa är på rekordnivåer och är 200 procent högre än botten efter finanskrisen för 10 år sedan. Priset på massaved är bara 40 procent högre.

Svensk massaved kan vara värd att betala mer för. Flera bolag kompletterar med import från framför allt Baltikum. Den är visserligen dyrare, men värd sitt pris för att slippa höja priserna på bred front i Sverige. Men när den baltiska vedboden stängde på grund av usla drivningsförhållanden fick bruken lära sig en läxa. Virkesbristen kostade bruken många miljoner. Billerud Korsnäs fick importera eukalyptusflis från Sydamerika. Man kan hoppas att massabruken insett att det kan vara värt att ta en högre kostnad för en stabil inhemsk försörjning av massaved.

Massabruken ser nu över sin råvaruförsörjning. Det kommer att leda till att svenska skogsägare får bättre betalt. Men det finns en gräns. Industrin, som inte vill vara helt i händerna på svenska skogsägare, letar också efter andra nya leverantörer. Bristen i vinter skapade flera nya affärsförbindelser. Bland annat har importen från Polen, som hade en storm för ett år sedan, ökat kraftigt.

Massabrukens kör för fullt och behöver varenda pinne. Men sommaren torka har gjort att avverkningarna har stått stilla på många håll. Det ger mindre mängd massaved och mindre mängd sågverksflis. Det är snarare ett underskott än ett överskott på marknaden.

Det finns också en konkurrens från värmeverken. Den långa vintern gör att det är brist på bränslepellets och flis till vintern. Priserna har ökat och det lika bra att elda som att koka massaved.

Mot högre priser talar det uppdämda behovet av avverkning. När gallringar och avverkningar som inte kunnat göras i Sverige eller Baltikum det senaste året blir av blir det ett förhöjt utbud på marknaden.

Men det tar ett tag innan den nya normala massavedmarknaden har satt sig, och ännu kan skogsägarna faktiskt få mer än den 10, 20, 30, 40 procent som priserna stigit enligt listan. Troligen är prisökningarna framöver inte så stora som det senaste året. Kanske handlar det om att minska glappet i tvåprissystemet, skillnaden mellan vad prislistan säger och hur mycket köparen är beredd att skjuta till i premie.

Vadsbo skogs priser i Västergötland är kanske rätt just nu. I stället för de 360 kronor fubben som Södra, Holmen och Stora skyltar med i Sydsverige betalar Vadsbo 380 till 450 kronor fastkubikmetern för barrmassaved.

Efter flera år av sega massavedspriser så blev det plötsligt en rejäl skjuts uppåt i år. På ett år har till exempel Stora Ensos listpris på barrmassaved stigit med 44 procent i Dalsland. Och över hela landet har priset på barrmassaved stigit med mellan 10 och 30 procent. En ny prisnivå har etablerats.

Stort sug efter svensk massaved, konstaterar ATL:s krönikör Torbjörn Esping.

Höga priser borde bli ännu högre

Lantbruk

Stort sug efter svensk massaved, konstaterar ATL:s marknadskrönikör Torbjörn Esping.