Malin Eborn

Lars Jönsson och Henrik Jönsson vid Kistingebäcken. De känner en stor ovisshet runt hur de höga PFAS-halterna i Kistingebäcken påverkar växtodlingen i området framåt.

Lantbrukarna Henrik Jönsson och Lars Jönsson svänger in på parkeringen vid Trönninge ängar, strax söder om Halmstad. Det är en plats i jordbrukslandskapet med nyanlagda våtmarker som annars mest drar till sig fågelskådare i det soliga vårvädret. Inte långt därifrån, på andra sidan om den lilla Kistingebäcken, har Henrik Jönssons far Per-Olof Jönsson ryckt in och harvar ett fält inför sådd av maltkorn. För bara någon vecka sedan fick Henrik Jönsson och Lars Jönsson besked om att kommunen efter provtagning formellt avråder dem från att använda vattnet i bäcken till bevattning. Trots att det behövs till mer torkkänsliga grödor som exempelvis potatis. Däremot är det inget förbud att använda det.

– Det känns som om kommunen är överdrivet försiktig och att de skickar över ansvaret på oss odlare, säger Henrik Jönsson.

Henrik Jönssons far Per-Olof Jönsson harvar inför sådd av maltkorn. I bakgrunden tornar industriområdet där avfallshantering och avfallsdeponier bidraget till läckage av de skadliga ämnena till yt- och grundvatten.

Ett ansvar som inte är helt lätt att bära. För ovissheten om vad detta egentligen innebär och hur det påverkar växtodlingen framöver är stor. Det finns också en oro för hur det påverkar fastighetspriserna i området. När Henrik Jönsson och Lars Jönsson slår sig ner på en träbänk vid fågeltornet med ATL och miljörådgivare John Strand från Hushållningssällskapet i Halland är frågorna många.

Redan för drygt fem år sedan kom de första indikationerna på problem när ett prov i Naturvårdsverkets regi visade på en halt av 757 nanogram PFAS-ämnen per liter vatten i Kistingebäcken, något som varken Lars eller Henrik Jönsson fått vetskap om förrän nu. Gränsvärdet för PFAS-ämnen i dricksvatten ligger på 90 nanogram per liter. Först förra året gjorde kommunen och länsstyrelsen en utökad provtagning som uppmätte halter på upp till 3 000 nanogram PFAS per liter vatten i bäcken och 20 000 nanogram per liter i grundvattnet. Ett alldeles färskt analyssvar som kom förra veckan visade på hela 6 400 nanogram per liter i ytvattnet i en punkt uppe i industriområdet.

PFAS är en grupp med tusentals kemikalier där många är giftiga, hälsofarliga och svårnedbrytbara. Men de har också en bred användning i samhället bland annat på grund av sina olje- och vattenavvisande egenskaper. Eftersom Hushållningssällskapet i projektet LIFE-Goodstream tillsammans med markägarna gjort många åtgärder för att öka den biologiska mångfalden och förbättra vattenkvalitén i området, gick man vidare i projektet och tog sedimentprover i december förra året. Resultat visar att det finns PFAS i sedimentet i hela bäcken och att bottenfaunan tagit upp PFAS och ackumulerat detta i sin biomassa.

– Det som gnager i mig är att man fortfarande inte vet om det är ett pågående läckage, säger miljörådgivare John Strand.

John Strand, miljörådgivare på Hushållningssällskapet i Halland tror att problematiken med höga PFAS-halter i yt- och grundvatten finns på många andra ställen i jordbrukslandskapet utan att man vet om det.

John Strand är övertygad om att problematiken med höga PFAS-halter i yt- och grundvatten finns på många andra ställen i jordbrukslandskapet utan att man vet om det. Närhet till avfallsdeponier, flygflottiljer eller andra brandövningsområden kan innebära sådana risker.

– Proverna är dyra och kunskapsläget väldigt lågt. Om man börjar titta mer på detta så kommer man att hitta mycket mer ute i landskapet, säger John Strand.

Ett nytt analyssvar som kom förra veckan visade på hela 6 400 nanogram PFAS per liter i Kistingebäcken i en punkt högre upp i industriområdet. Gränsvärdet för PFAS-ämnen i dricksvatten ligger på 90 nanogram per liter.

Kommunens prover som togs i januari i år har visat att det inte finns några anmärkningsvärt höga PFAS-halter i jordbruksmark eller i grödor som odlats på marken som tidigare bevattnas med vatten från Kistingebäcken. Men däremot finns ännu inga prover tagna på grödor som faktiskt bevattnas med vatten från bäcken.

Det finns en möjlig lösning för att täcka bevattningsbehovet på sikt för odlarna i området. Det är att leda vatten från Fylleån, 700 meter bort, ett vattendrag som inte är påverkat av PFAS-läckaget. Men det är en större investering.

– Vi lantbrukare har inte orsakat de höga PFAS-värdena i ån. Vår gemensamma åsikt är kommunen ska bekosta detta projekt, säger Henrik Jönsson.

Höga halter av PFAS-ämnen i Kistingebäcken gör att kommunen nu avråder lantbrukare från att bevattna sina grödor. Ett miljöproblem som kan drabba odlare runt om i landet framöver, enligt miljörådgivare John Strand.

Gifter i vattnet hotar odlingen – avråds bevattna

Växtodling

Kommunen avråder lantbrukare från att bevattna sina grödor – ett miljöproblem som kan drabba odlare runt om i landet framöver.