Marcus Frennemark

large_petereriksson2.jpg

medium_petereriksson2.jpg

small_petereriksson2.jpg

thumbnail_petereriksson2.jpg

petereriksson2.jpg

<p>Fjolåret var ett bra år för svenska grisföretag. Prisnivån i hela EU hade dragits upp av växande export till Kina och andra länder drabbade av afrikansk svinpest. När pandemin slog till lagade svenskarna mer mat hemma och efterfrågan på svenskt kött ökade.&nbsp;</p>

<p>– Allt funkade och vi hade en långsiktigt hållbar lönsamhet. Bättre än så kan vi inte begära, säger Peter Eriksson.</p><p>Han driver integrerad grisproduktion med 330 suggor i produktion i Grevbäck utanför Hjo; 9 000 slaktgrisar om året säljs till Skövde Slakteri. Men Peter Eriksson expanderar, i år ska suggantalet växa till drygt 500 och nästa år ska han bygga nya slaktgrisplatser för att åter bli fullt integrerad.</p>

large_petereriksson4.jpg

medium_petereriksson4.jpg

small_petereriksson4.jpg

thumbnail_petereriksson4.jpg

petereriksson4.jpg

<h2>Inga sjunkande foderpriser i sikte</h2><p>Jeanette Elander, ordförande för Sveriges Grisföretagare och själv grisföretagare utanför Västerås, betecknar branschens lönsamhetsläge som väldigt ansträngt. Sedan i augusti förra året har foderkostnaden ökat med 30 procent. Spannmålspriserna har stigit globalt och specifikt för svenskt vidkommande har priset på den gmo-fria sojan fyrfaldigats, vilket ATL tidigare rapporterat.&nbsp;</p><p>Några sjunkande foderpriser är inte att vänta i närtid och Sveriges Grisföretagare vill nu få till ett möte där de får komma till tals med foder- och slaktindustrin samtidigt.</p><p>– Det goda priset vi har äts upp av foderkostnaden. Kostnadsökningar på den här nivån är omöjliga att ta enbart på gårdsnivån, säger Jeanette Elander.</p>

<h2>Kallar till möte</h2><p>Christian Järlesäter är grisföretagare utanför Degeberga och ordförande i Kristianstadsgrisen AB, ett bolag där nio grisföretagare samlat sitt utbud. Totalt säljer gruppens medlemmar 60 000 slaktgrisar om året, för närvarande till HK Scan.&nbsp;</p><p>Prishöjningarna har varit märkbara, även om de flesta av gruppens medlemmar har ettåriga foderkontrakt tecknade innan priset stack i väg som värst. Christian Järlesäter ska inom kort kalla till möte där gruppmedlemmarna ska diskutera hur de ska hantera situationen framöver.&nbsp;</p><p>– Vi grisproducenter måste agera tydligt mot slakterierna. Vi har helt andra förutsättningar inför nästa spannmålssäsong. När fodret stiger måste slakterierna föra det vidare till sina kunder i livsmedelshandeln och grossistledet, säger Christian Järlesäter.</p>

<h2>Säg upp avtalet</h2><p>De flesta slaktgrisproducenter har leveransavtal med slakterierna där den ömsesidiga uppsägningstiden är sex månader. Är avtalen kontinuerliga kan de sägas upp när som helst, löper de per kalenderår är det hög tid att ta ställning innan halvårsskiftet.</p><p>– Säg upp ditt leveransavtal för omförhandling, uppmanar Robert Paulsson, affärsrådgivare på Ludvig &amp; Co i Skara, med flera grisföretag bland sina kunder.</p><p>Han har sett hur foderkostnaderna urholkat lönsamheten i företagen, men är övertygad om att slakteriernas lönsamhet och marknaden tål ett högre pris eftersom andra livsmedel också blivit dyrare.</p><p>– Det är helt ofarligt att säga upp sitt avtal nu. Du har allt att vinna och bör göra det om du sköter ditt företag affärsmässigt, säger Robert Paulsson.</p>

large_Robert Paulsson.jpg

medium_Robert Paulsson.jpg

small_Robert Paulsson.jpg

thumbnail_Robert Paulsson.jpg

Robert Paulsson.jpg

<h2>Efterfrågan styr</h2><p>Peter Eriksson på Grevbäcks Gris har ett leveransavtal som går ut vid årsskiftet. Han har inte bestämt slutgiltigt hur han ska göra.</p><p>– Om jag inte säger upp avtalet har vi inget att prata om. Jag har svårt att se att de skulle kompensera mig för foderkostnaderna om jag inte begär omförhandling.</p><p>Han är införstådd med att slakteriernas möjlighet att höja priset till bonden hänger ihop med vad som kan tas ut i nästa led. Blir det köpmotstånd bland konsumenterna kan det slå mot efterfrågan och leda till överskott på grisar.</p><p>– Det är inte bara att höja priset, någon måste köpa köttet också. Vi ska kompenseras, ja, men vi måste också hålla hög kvalitet. Konsumenten ska tycka köttet är gott, vi ska vara seriösa och inte figurera i sammanhang med brister i djurvälfärd och skitiga boxar, säger Peter Eriksson.</p>

<p>Läs mer om grisproduktion:</p><p><a href="https://www.atl.nu/priset-pa-godkand-soja-fortsatter-oka">Priset på godkänd soja fortsätter öka</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/stigande-europeiska-grispriser">Stigande europeiska grispriser</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/har-ar-varldens-storsta-grisanlaggning">Här är världens största grisanläggning</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/storhelger-i-sikte-da-stiger-grispriset">Storhelger i sikte –&nbsp;då stiger grispriset</a></p>

<p>Sverige har EU:s högsta grispris, men stigande foderpriser urholkar uppfödarnas lönsamhet.&nbsp;</p><p>– Nu fattas mer än två kronor kilot för att vi ska ha samma lönsamhet som för ett år sedan. Det har nog inte alla förstått ännu, säger Peter Eriksson, som driver Grevbäcks Gris AB.</p>

Höga grispriser – men låg lönsamhet

Djurhållning

Stigande foderpriser urholkar uppfödarnas lönsamhet: ”Nu fattas mer än två kronor kilot”.