Marcus Frennemark

Lagom till installningen i november ska det nya stallet stå färdigt på Bleckarp, strax norr om Skurup i Skåne. Det finns inga spår av byggnation ännu, men förprövningen är klar, kontrakt på byggnad och inredning skrivna.

– Det blir en Tectumhall, 54 meter lång och 34 meter bred, med öppna långsidor, säger Henrik Lööw.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hojt-pris-far-fler-att-bygga/">Byggboom för dikor</a>

Längs dikostallets öppna långsidor byggs två meter breda foderbord som täcks av takutsprång. Utmed foderbordet byggs en skrapgång med klövpall, innanför den blir det boxar med djupströbädd och i byggnadens mitt blir det utrymme för kalvgömmor. Inredning har han beställt från Ofab och Siko Mekano. Halltillverkaren ska göra själva jobbet med byggnaden, medan Henrik gör mark- och betongarbeten i egen regi.

Skrapgången ska gödslas ut varje vecka med lastare. Djupströbädden töms däremot bara en gång om året.

Det nya stallet är egentligen förprövat och godkänt för 199 kor, men mer än 170 kor blir det inte. Det är vad den nuvarande arealen på totalt 140 hektar åker och betesmark räcker till.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/dikobesattningarna-blir-storre/">Dikobesättningarna blir allt större</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/hardare-konkurrens-gor-kottbonder-till-vinnare-2/">Hårdare konkurrens gör svenska köttbönder till vinnare</a>

Bakom beslutet att bygga ligger den ökande lönsamheten för nötkött; priserna på dikalvar har stigit de senaste åren. Men också rent personliga skäl.

– Jag är 43 år. Då är det hög tid att bygga om jag ska få glädje av nybygget innan jag blir pensionär. Dessutom har jag djuren på två ställen under vintern så det kommer att spara arbete när jag får hem dem på gården, säger Henrik, som också arbetar utanför gården som anläggare.

Besättningen består av korsningskor med stora inslag av charolais och simmental. På dem använder han just nu blonde- och limousinetjurar.

Besättningen på Bleckarp består av korsningskor med stora inslag av charolais och simmental. På dem använder han just nu blonde- och limousinetjurar. Det ger tunga kalvar vid avvänjningen, de 14 första kalvarna han sålde i år vägde 320 kilo i snitt. Men de ska vara lätta vid födseln.

– Jag tittar efter anlag för låga födelsevikter när jag väljer tjur, säger Henrik.

Rundbalsensilage är kornas diet under stallperioden. Det får de i fri tillgång och klarar sig därmed utan tillskott av kraftfoder. Drygt 2 000 rundbalar räknar han med att behöva bärga när besättningen är fullt utbyggd.

Henrik Lööw köpte Bleckarp 1997 och firar 20-årsjubileum på gården med ett stallbygge.

Henrik har börjat se sig om efter fler kor. En del ska han rekrytera ur den egna besättningen, men det behövs livdjur utifrån också.

– Det märks på livdjurspriserna också att slaktpriset på nötkreatur har stigit, säger Henrik Lööw.

LÄS MER <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ladorna-vande-lonsamheten/">Köttlådorna vände lönsamheten</a>

Brukar 140 hektar åker och betesmark.

Har 70 dikor. Ska utöka till 170 i höst.

Det finns många varianter vid byggnation för dikor. De vanligaste är att antingen bygga stall med liggbås eller med djupströbädd. Tillgången på strömaterial är ofta avgörande för vilket system som väljs.

Den som funderar på att bygga för dikor kan ha nytta av planeringsverktyget nötstallplan som Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, presenterade i början av året. Det hittar du på www.slu.se/notstallplan.

Investeringskostnaderna kan variera stort mellan olika byggen. I samband med hanteringen av investeringsstödet har Jordbruksverket räknat fram enhetskostnader för olika typer av stallbyggnader.

Enhetskostnaden för diko i liggbåsstall ligger för närvarande på 48 000 kronor per förprövad djurplats. För stallar med djupströ i kombination med skrapad gång ligger enhetskostnaden på 3 900 kronor per kvadratmeter stallyta.

Höjt pris får fler dikobönder att bygga nytt. Henrik Lööw är en av de som väljer att utöka. Här är hans strategi.