Havsdjupens fosfor skonar åkermarken

Det är säkert inte många som vet om det, men i december i fjol utropade FN 2015 till det internationella markåret, International Year of Soils.

Syftet är att upplysa om hur viktig jorden, och matjorden, är för allt levande på detta klot. Jorden är basen för mat, foder, bränsle och fiber samt för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Den är också det största kollagret, och dess bevarande kan alltså bidra till att mildra effekterna av klimatförändringen.

Jo, det är viktigt att ta hand om jorden. Därför är det spännande att läsa om den teknik som beskrivs här. Som gäller havsbottnen.

Bottensediment från Östersjön tas upp för utvinning av fosfor. Det kan bli en ny typ av konstgödsel, som är fri från oönskade ämnen som tungmetaller och som minskar trycket på de fosfortillgångar som finns i jordskorpan.

På tampen i processen kan man dessutom få biogas.

Det är onekligen en omväg att gå ända ned på havsbottnen för att få tag i den eftertraktade fosforn men det är i alla fall ett bättre slags kretslopp än spridning av avloppsslam på åkermark.

Slammet är trots de stora ansträngningar som gjorts ännu alltför orent, och effekterna av slamgödsling är osäkra. Hur värdefullt slammets näringsinnehåll än kan vara för jorden är det inte jordbrukets sak att lösa samhällets kvittblivningsproblem.

Man kan utvinna fosfor ur slam genom att bränna det, men det finns nackdelar. För det första är det bakvänt att bränna något med så låg ts-halt, för det andra försvinner kväve och mullbildande ämnen i förbränningen.

För övrigt kan man fundera på hur mycket kadmium vi importerar via maten. Utomlands finns i många, men inte alla, länder en annan syn på slammets farlighet, och att sprida slam på åker är inte kontroversiellt.

Svenska konsumenter äter som bekant gärna importerad mat. Varannan munsbit är producerad under andra regler än vad som gäller för den svenska maten. Svenska konsumenter bryr sig lika lite om slamgödsling som de gör om korna som producerade den franska dessertosten gick på bete eller om den lufttorkade sydeuropeiska skinkan kom från en antibiotikafri gris med strö i boxen.