Ylva Larsson

Deltagare och föreläsare på kursen Equitation Science har vänt ut och in på både de och andra frågor som rört vetenskapens syn på hästvälfärd, under en vecka på Ridskolan Strömsholm. Där har hållits Nordens första högskolekurs på avancerad nivå i ämnet för både yrkesverksamma och forskare.

På svenska finns inget bra uttryck för equitation science men det handlar om forskning kring att träna och hantera hästar på hästvänligt sätt (se faktaruta). Kursen är ovanlig i och med att den både tagit emot doktorander och personer som arbetar praktiskt inom hästnäringen.

Elke Hartmann på SLU värnar om ökad kunskap om hästvälfärd för både studenter och yrkesverksamma inom hästnäringen, vilket också är syftet med kursen Equitation Science.

– Det var en utmaning och ett tillfälle till kunskapsutbyte och dialog. Det finns ett behov av vidare utbildning för både studenter och yrkesverksamma, där vi haft mindre möjligheter än andra länder. Nu kan vi främja bästa praxis, säger kursledaren Elke Hartmann vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Deltagarna har kommit inte bara från Sverige utan också från Finland, Norge, Brasilien och Australien. Forskarna som har undervisat har till stor del också varit tillresta från till exempel Danmark, Island och Australien.

Annica Hirvi är veterinär i Finland och doktorand. Hon arbetar som allmänpraktiserande, men även med semin, som ambulerande. I den rollen ser hon många olika sätt att hantera fölen; från inte alls till att lära dem ledas i grimma och lyfta ben tidigt.

Annica Hirvis forskning handlar om temperament och inlärning hos föl fram till avvänjningen. Intresset för ämnet började med hur så kallat dummy foal syndrome – föl som kan ha flera neurologiska symptom – inverkar på inlärningen. Hon jämför med utvecklingen hos både friska föl och föl som behandlats på djursjukhus, där de hanterats intensivt strax efter födseln.

– På kursen har jag kunnat jämföra med egen forskning. Även om jag inte har någon egen population, utan studerar fölen i sina egna olika stall, så hanteringen och miljön varierar, men så är det ju i praktiken också, konstaterar hon.

Annica Hirvi, veterinär i Finland, forskar på inlärning hos föl, och tyckte att hon fick bra jämförelser med sina egna studier på kursen.

Försöken som Annica Hirvi gör kan ändå bli desamma, som reaktioner inför främmande personer och föremål som kommer plötsligt. Hon tycker det har varit bra med den blandade bakgrunden hos deltagarna, vilket ger ett bredare perspektiv. Och poängterar att när forskningsresultaten presenteras för många på ett lättfattligt sätt sprids de bättre.

– Det är väldigt viktigt att det ordnas kurser som den här. Hästars välmående är en sådan viktig fråga för tillfället. Om vi vill ha hästar som vi använder för hobby eller sport ska vi göra det så bra vi bara kan. Det ska också vara acceptabelt för människorna utanför hästsporterna, säger Annica Hirvi.

Just den sociala acceptansen i att använda hästar är temat för Nina Känsäläs studier som Strömsholms hippologutbildnings första doktorand. Hon utbildade sig till ridlärare tidigt, blev biträdande ridskolechef när hon var 23 år, men lusten att lära sig mer fanns där hela tiden. Efter några år på ridskola jobbade hon i Tyskland som beridare, fortsatte med det på Tullstorp Dressage Stable i Skåne, gick nyligen hippologprogrammets tredje år, därefter masterprogrammet Animal Science på Ultuna och verkar numera som B-tränare i dressyr, förutom heltidsjobbet på Lövsta stuteri i Upplands Väsby.

– På seminstationen jobbar jag till stor del även med människor. Även om det såklart inkluderar arbete med ston, föl och hingstar. Men det är i mötet med alla människor som får en att tänka till - vilket är roligt, tycker Nina Känsälä.

Nina Känsälä har lång erfarenhet inom hästnäringen; som ridlärare, unghästberidare, B-tränare i dressyr och arbetar nu på seminstation, förutom doktorandstudier om hästnäringens ”social licence to operate”.

Allmänhetens syn på hästsport gentemot hur det ser ut i verkligheten är inriktningen på hennes forskning. Hon vill utveckla ridsportens och hästnäringens ”social licence to operate” och arbeta för en hållbar strategi för näringen.

– Vi måste få till en kunskapsbaserad utveckling, hästnäringen och vetenskapen måste närma sig varandra mer. Men hur når man ut till alla människor?

Nina Känsälä tycker att kursens deltagarblandning är ett steg i rätt riktning.

– All forskning som vi gör på häst behöver nå allmänheten, därför behöver man veta vad folk tror och tänker. Jag vill jobba för att föra sporten in i framtiden. Mina förväntningar på kursen var jättehöga, och de har infriats; mycket bra föreläsare samtidigt som det är utvecklande att utbyta erfarenheter med varandra.

Att öka kunskapen, både hos aktiva inom hästnäringen och den betraktande allmänheten, lyftes även under kursens avslutande paneldebatt med expertis från hästvärlden. Reflektion över vad som är hästvälfärd, hur den kan förbättras och förmedlas till personer med varierat mått av hästerfarenhet, blev en unison förhoppning om utsikterna.

<h3>Hästen i träning</h3>Kursen Equitation Science riktar sig såväl till studenter på doktorand- och mastersnivå som till personer som arbetar inom hästnäringen. Equitation science handlar om hästen i någon form av träning som baseras på forskning för att säkerställa och lyfta hästens välfärd och människans säkerhet. Dr Elke Hartmann initierade kursen tillsammans med Maria Vilain Røvang. Den finansieras av det nordiska nätverket The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network, NOVA, där SLU samt dess forskarskola Graduate School for Veterinary Medicine and Animal Science, GS-VMAS, ingår. Kursen äröäf den första i sitt slag i Norden.28 deltagare, varav 14 studenter, har nyligen lyssnat på föreläsningar, diskuterat forskningsresultat och gjort praktiska övningar på Ridskolan Strömsholm. För studenterna återstår kursuppgifter att lämna in de närmaste veckorna.Det är också klart att kursen får en fortsättning nästa år.<h3>Bra start för fölet</h3>Biträdande professor Janne Winther Christensen från Århus universitet, Danmark, redovisade forskning om stoets inflytande över fölets beteende. Utöver det genetiska arvet, börjar påverkan redan i fosterstadiet. Här kan miljön innebära stress – som isolering, miljöbyte eller för lite rörelse i hage – som även kan påverka fostret. Efter födseln finns fler faktorer som också kan påverka, till exempel hur lättskrämt stoet är.Janne Winther Christensens råd:Välj avelssto, eller fostermamma vid embryotransfer, med omsorg.Undvik stress för dräktiga ston.En bra mamma kan öka fölets förutsättningar att lära sig saker och minska lättskrämdhet och stresskänslighet. Detta kan åstadkommas via varsam och mild hantering av stoet efter födseln.Låt stoet visa fölet att olika situationer är ofarliga.Ju nyfiknare föl, exempelvis genom att låta dem undersöka främmande föremål, desto bättre inlärningsförmåga.

Vad är bra hästvälfärd? Lär sig hästar genom att tänka efter, eller gör de bara som andra hästar? Hur undviker man att stressa hästar? Hur får hästen den bästa starten i livet?

Gör kunskapen mer lättillgänglig för yrkesverksamma i hästnäringen.

Ny kurs ska ge bättre hästvälfärd

Djurhållning

Yrkesverksamma i hästnäring, studeranden och doktorander lärde mer om social licens to operate.