Ylva Larsson

Margareta Bendroth, rådgivare vid Hushållningssällskapet Sjuhärad, ser en resurs i stället för ett problem.

– Hästgödsel kan ha samma näringsinnehåll som fastgödsel från nöt. Och all hästgödsel får användas inom KRAV-odling, oavsett om hästen ätit kravodlat eller inte. Enda begränsningen är att den ska vara GMO-fri, om det finns risk för att den genmodifierade grödan kan sätta frö och på så sätt spridas, berättade Margareta Bendroth under branschdagarna för hållbar hästnäring i Kalmar nyligen.

Det finns heller inga begränsningar för vilka strömedel som fungerar i gödseln. En del bryts ned långsammare, men har sedan ingen negativ påverkan på vare sig konsistens eller näringsupptag. Däremot pekade Margareta Bendroth på samarbeten mellan stall och lantbrukare, där hästägarna bytt strömaterial på bondens förfrågan, och därmed blivit av med problemet att själva göra sig av med gödseln.

Göteborgs stad, tillsammans med Hushållningssällskapet Sjuhärad och LRF, har initierat sådana samarbeten på Hisingen, där staden har arrendegårdar med hästar. Vid ett möte mellan hästägare och lantbrukare, där de fick markera på en karta var de finns, visade det sig att hästgårdar och jordbruk ibland nästan var grannar utan att känna till varandra.

Oftast är det transporterna som gör hästgödseln dyr att bli av med. De flesta hästarna finns nära tätorterna, där det inte är så tätt mellan odlarna. Enligt Margareta Bendroth kan det variera mellan 200 och 5 000 kronor per häst och år. Dessutom klassas hästgödsel som miljöfarligt avfall om det inte går direkt till en slutanvändare, vilket inte gör bortforslandet billigare.

Hästgödsel är en resurs och behöver inte vara ett problem, anser Margareta Bendroth, rådgivare på Hushållningssällskapet Sjuhärad, här med hästen Napoling.

Samtidigt är det osäkert om näringen från gödseln kommer tillbaka till jorden, som mist näring när hästarnas foder odlades. Att sprida mineralgödsel medan hästgödseln hamnar på tipp är ett slöseri med resurser, anser Margareta Bendroth.

– Fosfor är en ändlig resurs som bryts i dagbrott i andra länder och fraktas hit, medan den fosforrika hästgödseln inte används utan betraktas som ett krångligt avfall.

Samarbetet på Hisingen har däremot resulterat i att Göteborgs stad har byggt en mellanlagringsplats för hästgödsel och nu gör klart ytterligare en sådan. Ett annat samarbete har diskuterats i Borås, där ströbäddar från tävlingsuppstallning skulle kunna bli strö till köttdjur hos en lantbrukare i trakten.

Tävlingsuppstallningar används bara några dygn på varje tävlingsplats, men av smittskyddsskäl ska de inte återanvändas till hästar. Då nöt och häst inte har samma sjukdomar och parasiter, fungerar de däremot för det andra djurslaget.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/hast/sparade-pa-halm-med-hastgodsel/">Sparade på halm - med hästgödsel</a>

Research Institutes of Sweden, där tidigare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ingår, har publicerat rapporten Hästgödsel i kretslopp (SP Rapport 2016:57) och har bland annat gjort en kravspecifikation för förmedling av hästgödsel via webben. Här går att beräkna näringsvärdet i gödseln, liksom det ekonomiska värdet.

– Tyvärr har man inte nått ut med beräkningsverktyget ännu, men jag hoppas det blir tillgängligt snart. Man kan också tänka sig att lägga till förmedlingstjänster, som insamling av ensilageplast och strö- och foderförmedling, sade Margareta Bendroth.

Energiutvinning ur hästgödsel handlar främst om förbränning eller rötning till biogas. Här krävs investeringar i processer, och en del sådana har gjorts. Fortum Horsepower är ett projekt på gång, och en annan variant är containern Aerobic Fermentor. Den senare snabbkomposterar på några dagar och hygieniserar gödseln, som sedan kan användas igen som strö, förutom jordförbättring eller uppvärmning.

– En lite oväntad upptäckt var att hästgödsel fungerar bra vid samrötning med fett från restaurangernas fettavskiljare. Det har avfallsbolag haft svårt att hantera och bli av med, berättade Margareta Bendroth.

Även här opereras det på försöksstadiet, men mixen hästgödsel och frityrflott kan öka lönsamheten för biogas eftersom avfallsbolag är beredda att betala för att bli av med matfettet.

<h3>Branschdagar för hållbar hästnäring</h3>Branschdagarna för hållbar hästnäring hölls på Kalmartravet med ett 50-tal deltagare från olika delar av landet. Arrangör var Häst i Sydost, ett projekt inom Leader Sydost för att utveckla hästföretagandet. Projektägare är LRF Sydost, som har träffar och studiebesök inom Leader-områdets kommuner i Blekinge och sydöstra Småland.Projektledaren Maria Hjelm Nilsson konstaterade vid utvärderingen bland deltagarna att gödselfrågorna väckt störst nyfikenhet, inte minst som hästnäringen har ett eget ansvar och står inför ökande granskning från myndigheter.<h3>Skitsmart central satsning</h3>Projektet Skitsmart är Hästnäringens Nationella Stiftelses satsning för att öka medvetenheten och kunskaperna om hästgödsel. Vid branschdagarna för hållbar hästnäring berättade projektledaren Louise Lindberg att Sveriges hästar producerar 2,7 miljoner ton gödsel om året, och att gödsel söker mark; den innehåller viktig växtnäring som helst ska tillbaka till åkermarken. <h3>Räkna på hästgödsel</h3>Rapporten Hästgödsel i kretslopp, SP Rapport 2016:57, har undersökt förutsättningarna för att använda hästgödsel i Sjuhäradsbygden, och bland annat skissat på ett beräkningsverktyg i Excel-format som är tänkt att kunna användas av både hästägare och mottagande lantbrukare.Här går att lägga in värden som antal hästar, strömaterial, kostnad och frekvens för hämtning respektive areal, spridningskostnad och lagring. Beräkningsverktyget är ännu under utarbetande.

Hästgödsel kan mycket väl vara en tillgång i stället för ett avfall, som är besvärligt och kanske dyrt att bli av med. Jordförbättring, gödning och bränsle är de främsta möjligheterna att göra guld av skit.

Kan vara en tillgång och inte ett avfall som är svårt och dyrt att bli av med.