Hästägare ger inte upp om taggtråd

– Det vore bra om ärendet övergick till att handla om fakta, om hur man ska stängsla på ett bra sätt, säger Mats Tobiasson.

Tillsammans med Karin Hylander Tobiasson och hennes syskon driver han en mjölkgård med 28 kor plus rekrytering utanför Nyköping i Södermanland. På gården finns fyra kallblodshästar, som fått sambeta med nöt på naturbeten stängslade med taggtråd.

Sedan den 1 januari 2010 är det inte längre tillåtet att hålla hästar bakom taggtråd. Inför förbudet ansökte Karin Hylander Tobiasson om dispens hos Jordbruksverket, eftersom inga hästar på gården skadat sig på taggtråd under 40 år. Hon fick avslag och drev ärendet ända till Högsta Förvaltningsrätten, som inte gav prövningstillstånd.

I maj i år började paret om från början med en ny dispensansökan, där de hänvisade till att verket inte kunnat redovisa skäl för vare sig förbud eller dispensavslag. Jordbruksverket avslog. I oktober skickade Tobiassons in sin tredje ansökan. Den är på 14 sidor och har 18 bilagor som innehåller bland annat rapporter och utlåtanden om stängsling, botanik och djurhållning.

– Ansökan är inte beslutad ännu. Vi håller på att behandla materialet som är ganska omfattande, säger Anna Larsson, handläggare på Jordbruksverket.

Riksdagsmannen Erik A Eriksson (C), själv jord- och skogsbrukare, har skrivit en motion om stängsel för hästar. Den ska behandlas i Miljö- och Jordbruksutskottet under senare delen av våren. Erik A Eriksson anser att taggtrådsförbudet generellt sett är riktigt, men att det finns behov av att förtydliga vilka särskilda skäl som kan ligga till grund för dispens.

"Eftersom förbudet för hästhållning på marker som inhägnas med taggtråd inte grundades på en tillfredsställande undersökning av skador orsakade av olika stängselslag, och forskning saknas, är rättsläget för vad som ska betraktas som särskilda skäl helt enkelt oklart. Dispensansökningar riskerar därför att behandlas godtyckligt av beslutande myndighet" skriver Erik A Eriksson i motionen.