Ylva Larsson

Enligt studien tycker anställda som arbetar med hästar att arbetet är attraktivt och ger livskvalitet.

Forskaren och projektledaren Cecilia Lindahl och doktoranden Åsa Bergman Bruhn vid Rise i Uppsala respektive Högskolan Dalarna/Karlstads universitet publicerar snart en artikel i tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv om sina första resultat från en enkätstudie de gjort i ridskolor och travstall.

Enkäten har tidigare använts inom flera olika yrkesgrupper och handlar om hur attraktivt de anställda tycker att jobbet är. Ett arbete har definierats som attraktivt om en person vill ha det, stanna kvar samt är engagerad i arbetet.

Frågorna som har ställts har gällt arbetsförhållanden, arbetsinnehåll och arbetstillfredsställelse. Ett 80-tal påståenden har graderats på en skala mellan 1 och 5: dels hur viktigt påståendet är för att ett arbete ska upplevas som attraktivt, dels hur väl det stämmer med det nuvarande arbetet.

De anställda inom hästnäringen som har svarat på enkäten har satt märkbart högre siffror än när enkäten använts inom forskning om attraktivt arbete för till exempel tillverkningsindustrin, skolan och offentlig sektor.

– Det var ett lite överraskande resultat eftersom arbete med hästar generellt kopplas ihop med hög fysisk belastning, hög olycksrisk, högt arbetstempo och mycket övertid, säger Cecilia Lindahl.

Forskaren Cecilia Lindahl är projektledare för ett forskningsprojekt om attraktivt arbete på ridskola och i travstall, och överraskad av de första resultaten.

Som agronom har hon erfarenheter från arbete med nötkreatur och tidigare med hästar. Åsa Bergman Bruhn är sjukgymnast, med anställning inom arbetsvetenskap på Högskolan Dalarna.

– Jämfört med yrkesgrupper där enkäten har använts tidigare har man inte sett så högt skattad attraktivitet för hur det egna arbetet kan upplevas, säger Åsa Bergman Bruhn.

För att enkäten ska nå ut till rätt personer har forskarna åkt ut till de stallar i Dalarna, Uppland och Västra Götaland som har ingått i undersökningen. På så sätt har de kunnat träffa både anställda och arbetsgivare och få med sig svar från så gott som alla. 90 personer som arbetar på ridskola har svarat och 60 personer i travstall.

– Travet sticker ut mer än ridskolorna. De anställda i travstallen upplever sitt arbete något mer attraktivt, berättar Cecilia Lindahl.

Goda relationer med arbetskamrater och närmaste chef är högt skattat för en bra arbetsplats i båda grupperna. I fråga om det nuvarande arbetet är det stimulansen i uppgifterna som är viktigast inom travet, medan ridskoleanställda känner stor lojalitet med arbetsplatsen.

Travtränare, som huvudsakligen tränar hästar, kör lopp, håller kontakt med hästägare och är arbetsledare i stallet, är inte alltid kunniga om arbetsmarknadens regelverk. Detsamma gäller ridskolor som drivs av en förening och har ideellt arbetande personer i styrelsen, som därmed är arbetsgivare.

Föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete säger att rutiner och årliga uppföljningar ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare. Riskbedömningar, däremot, ska alltid dokumenteras oavsett antalet anställda.

– Många arbetsplatser är så små att de går under radarn för systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi har exempel på anställda som vittnar om att de träffas regelbundet, men det finns ingen handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Framför allt ser vi brister när det gäller undersökning och riskbedömning, säger Åsa Bergman Bruhn.

<h3>Förbättringar på önskelistan</h3>

Adekvat utrustning efterlyses av anställda både inom trav och ridskola. Erkänsla och stimulans i arbetet står på önskelistan för ridskoleanställda, arbetstider och ledarskap för travet. Projektet kan hjälpa till med att få igång diskussioner om arbetstider och arbetets organisering, framför allt i travstallen.

– Det är en utmaning för travet, med tävlingar och resor på kvällstid. Men det måste gå att göra en bättre arbetstidsplanering än att gå upp och fodra klockan sex när man kommit i säng vid tolv-ett på natten, säger Åsa Bergman Bruhn.

Trots att hästjobb är tungt står det fysiska arbetet på plussidan för båda grupperna. Liksom att det är ett praktiskt arbete, och att det ger många sociala kontakter.

Nu ska de båda forskarna fördjupa sig i de trav- och ridskoleanställdas arbetsförhållanden med intervjuer.

– När man lämnar ut en enkät är det en ögonblicksbild man får, så för att få veta mer om hur de anställda upplever sitt arbete gör vi även individuella intervjuer, säger Åsa Bergman Bruhn.

Att jobba inom travet anses ofta som något man gör tillfälligt. Och både inom ridskola och travstall kan forskarna se att det är en utmaning att skapa en hållbar balans mellan arbete och fritid. Det stämmer med situationen inom travet, där det på senare år blivit väldigt svårt att få hästskötarpersonal.

<h3>Om projektet</h3>• Forskningsprojektet om attraktivt arbete i travstall och på ridskolor är ett samarbete mellan Research Institutes of Sweden, Rise, Högskolan Dalarna och Hushållningssällskapet Sjuhärad. Det finansieras av Stiftelsen Hästforskning.• Rise är ägt av staten och innovationspartner med näringsliv, akademi och offentlig sektor.• Forskningsstudien visar långt högre siffror för hur attraktivt arbetet är än motsvarande studier inom tillverkningsindustrin, skolan eller andra grupper som undersökts. Och studien ska leda till att arbetet blir ännu bättre.• Studien görs av Cecilia Lindahl, Rise, och Åsa Bergman Bruhn vid Högskolan Dalarna/Karlstads universitet. De första resultaten kommer att publiceras inom kort i tidskriften Arbetsmarknad &amp; Arbetsliv.

Anställda som jobbar med hästar älskar sitt jobb. Trots ont i kroppen och svårt att hinna sova, överväger livskvaliteten och självförverkligandet de får i arbetet. Det visar de första resultaten från en ny svensk studie.

Ny studie: Anställda i hästnäringen mer positiva till sina jobb än många i andra branscher.

Hårt men attraktivt att jobba med hästar

Djurhållning

Ny studie från Rise och Högskolan i Dalarna: Anställda i hästnäringen mer positiva till sina jobb än många i andra branscher.