När finska Skogscentralen i fjol granskade drivningskvaliteten på 145 poster var det bara 31 procent som bedömdes ha god drivningskvalitet, att jämföra med 53 procent 2018 . Mest anmärkningar hade granskarna i fjol på gallringar. Ungefär en tredjedel av objekten hade gallrats för hårt, och i flera fall hade skogen varit för gles redan före gallring.
Hårt gallrat även i Finland
För hårda gallringar var det vanligaste felet när finska Skogscentralen utvärderade drivningar.
Även i Sverige har både Skogsstyrelsen och Skogsforum tidigare konstaterat att gallringarna ofta både är för hårda och görs för sent.
I ett pressmeddelande påpekar Skogscentralen att gallringen görs för att förbättra ekonomin i beståndet. Vid för hård gallring blir skogen känslig för skador, till exempel stormar och speciellt om gallringen gjorts för sent, vilket försämrar lönsamheten. För hård gallring innebär samtidigt att markens produktionsförmåga inte tas tillvara och att träd som med tiden kunnat växa till sig till timmer i stället säljs i förtid som massaved.
"Bäst gallringsstyrka och därmed det bästa ekonomiska resultatet når man om man följer skogsvårdsrekommendationernas gallringsmodeller", kommenterar Mikko Korhonen, chef för finansiering och granskning vid Finlands skogscentral.