Tord Karlsson

Problemen med vildsvinsskador fortsätter att öka och allt fler lantbrukare får dryga kostnader med förstörda grödor, förstört foder och dyrbara maskinreparationer. Det lönar sig inte att odla och åkrar och hela gårdar släpps tillbaka till naturen. Rädslan för att den afrikanska svinpesten ska spridas av vildsvin är en ny och högst påtaglig fara.

Vildsvinen är en tragedi för företagarna och det är samhälls­ekonomiskt slöseri – helt i onödan. Vi hade kunnat vara vildsvinsfria.

Våra nordiska grannar ser med förvåning på den svenska hanteringen av vildsvinsstammen. När de – klokt nog – försöker hålla nere stammen eller till och med ha nolltolerans mot grisarna har vi från myndighetshåll en mycket vänlig inställning till djuren.

En gemensam nämnare för Danmark, Norge och Finland är att jordbruk av olika skäl ses som en mycket viktig näring. Det är det tyngst vägande skälet till att hålla vildsvinen borta.

Vägvalet att tillåta en vildsvinsstam i Sverige gjordes redan på 1980-talet. Det började med att regeringen Fälldin tillät en mycket begränsad stam av frilevande svin. Det var inte självklart, debatten var livlig. Naturvårdsverket drev linjen att vildsvin hade hemortsrätt i Sverige och det var den linjen som vann och blev en del av jaktlagstiftningen 1987.

Vi skulle ha en kontrollerad vildsvinsstam. Som bekant har vi nu en fullständigt okontrollerad skara vildsvin i skogarna och på fälten. Vi hade, likt våra nordiska grannländer, kunnat fatta ett helt annat beslut på 1980-talet och haft ett problem mindre.

Att låta vildsvinsstammen växa är ett exempel på ”rewilding”. I sin remiss till Skogsutredningen föreslår Greenpeace återinförande av visent och vildren i Sverige. Det räcker bra med vildsvin! För att måna om naturen är det ett ovanligt klåfingrigt förslag.

Det antas att det finns 300 000 vildsvin i Sverige. Men uppskattningen är några år gammal. Likaså är värderingen av vildsvinsskador nu fem år gammal. Då kom forskare vid SLU fram till att de orsakar skador för över 1 miljard kronor per år.

Målet i Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan är att skadorna på jordbruket ska minska till mindre än 500 miljoner kronor per år till 2025, en halvering från nivån 2015.

För att uppnå detta pågår en del arbete i Myndighetssverige som ska bana väg för ökad konsumtion av vildsvinskött och snabbare väg från jägare till konsument. Det är bra men arbetet går för långsamt, det dröjer för länge innan nya lagar är på plats.

Det krävs mer. Om vildsvinen åter betraktades som en invasiv art skulle kraven på åtgärder bli tydligare. Att utfodra grisarna, som nu sker, skulle bli omöjligt. Om vildsvinen åter betraktades som en invasiv art skulle kraven på åtgärder bli tydligare. Att utfodra grisarna, som nu sker, skulle bli omöjligt. De skottpengar som ibland föreslås skulle ligga närmare till hands att införa. Det är absolut värt att överväga.

Vildsvinsskador kostar över 1 miljard per år – det är en tragedi för företagarna och ett samhälls­ekonomiskt slöseri, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

LEDARE | Värt att överväga skottpengar.

Hårdare tag mot vildsvinen

Växtodling

Vildsvinen orsakar skador för över 1 miljard per år. De borde betraktas som en invasiv art och skottpengar bör övervägas.