facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Hårdare konkurrens för svenska bönder

Under 2013 har en rad stora beslut tagits vars konsekvenser är svåra att överblicka. Kanske klarnar det något under 2014.

Reformen av EU:s jordbrukspolitik försenades vilket 2014 till ett övergångsår. Ännu vet vi inte hur till exempel stödutjämning och eventuell produktionskoppling ska ske i Sverige.

Effekterna av EU:s prutning av anslaget till landsbygdsprogrammet lär också märkas. 500 miljoner kronor per år fram till 2020 försvinner från Bryssel, och det kompenseras bara delvis med svenska pengar.

Högt kostnadsläge, höga skatter, stark valuta och miljö- och djurskyddsmässigt hårt reglerad produktion är det svenska jordbrukets villkor. Det frestar på när marknaden är fri och oreglerad – och ännu friare kan den bli.

WTO-avtalet på Bali för tre veckor sedan gäller i första hand enklare handelsprocedurer. Men i förlängningen kan Doharundan, vars syfte är att liberalisera handeln med jordbruksprodukter, få fart.

Under året har också förhandlingar om ett handelsavtal mellan EU och USA startat. Det lär medföra en ännu hårdare konkurrens för de svenska jordbrukarna.

Utgångsläget inför nästa år kunde ha varit bättre. Den senaste tiden har flera rapporter presenterats, från Jordbruksverket, LRF, LRF Konsult och Swedbank.

Enligt rapporten Grön konkurrenskraft är svensk produktion bra men dyr. Lantbruksbarometern hösten 2013 visar att svenska bönders lägesbeskrivning och framtidsförhoppningar är mer mollstämda nu än i fjol.

2010 slog LRF fast målet om en procents årlig värdeökning i jordbruksproduktionen till 2020. Så blir det inte i år.

Av rapporten Jordbrukets ekonomi 2013 framgår att värdet minskar med drygt en procent eller 750 miljoner kronor.

Den här gången har animalieproduktionen stått för en värdeökning men inte så stor att tappet i växtodlingen kompenseras.

Året avslutas med en räntesänkning. Bra för ett skuldsatt jordbruk, men ett tecken på att återhämtningen av ekonomin i Sverige och omvärlden går långsamt.

En sak kan man dock glädja sig åt oförbehållsamt: att dödsolyckorna minskat.

På Synpunkten den 13 december skrev professor Peter Lundqvist, Lantbrukets arbetsmiljökommitté, att ingen bonde omkommit på jobbet under året.