I den årliga återkoppling till länsstyrelserna som ansvariga departement gör får Blekinge den skarpaste kritiken av landsbygdsdepartementet.
Länsstyrelsen beskrivs som "utan initiativförmåga eller intresse" för landsbygdsprogrammet. Departementets bedömning utgår från länsstyrelsernas egna verksamhetsberättelser.
"Knappt en sida"
– Blekinge har skrivit knappt en sida. Utifrån det kan jag inte tyda mer än att de till exempel inte gjort så väldigt mycket aktiviteter för att öka anslutningen till de insatser som har låg anslutning, säger Helene Holstein som gjorde utvärderingen på landsbygdsdepartementet.Lars Olsson, avdelningschef på Blekinge länsstyrelses lantbruksavdelning, medger att verksamheten med landsbygdsprogrammet lidit under året som gått.När gårdsstödshanteringen flyttade till Skåne genomgick avdelningen en omorganisation som krävde tid att etablera. Nu ska allt arbete ses över, nya mål sättas och uppföljningen förbättras, lovar Lars Olsson.Kontakter med lantbrukare ska ge en klarare bild av var bristerna finns.– Det ska bli bättre till nästa år, lovar Lars Olsson.
Utrymme för bättring
Kritiken mot länsstyrelsen i Östergötland handlar om dålig rapportering om gårdsstödshantering och att stödkontrollerna inte gjordes i tid. Lantbruksdirektör Jonas Källming tycker att kritiken är orättvis.– Vi är av uppfattningen att vi gjorde tillräckligt många kontroller i rätt tid för att kunna betala ut stöden.Vad gäller utbetalning av miljöersättningar och rapportering finns det dock förbättringar att göra, enligt lantbruksdirektören.Landsbygdsdepartementet planerar inga riktade åtgärder mot de länsstyrelser som brustit. Departementet träffar regelbundet de ansvariga cheferna för lantbruks- och landsbygdsfrågor.– Vi tror och hoppas att det kommer att ordna sig, säger Helene Holstein.