Marcus Frennemark

I det nya grisningsstallet, som togs i bruk våren 2016, finns en försöksavdelning där tio utvalda grisningsboxar testas under 18 månader. Försöksprojektet drivs av VSP, Videncenter for Svineproduktion, och hösten 2017 ska en första utvärdering av boxarna presenteras.

– Vi vill stimulera utvecklingen av konkurrenskraftiga boxar för lösgående digivande suggor och ge lantbrukarna bättre beslutsunderlag för sina investeringar, säger Lisbeth Ulrich Hansen, forskningsledare på VSP och ansvarig för projektet på Silje­bjerggaard.

Bakgrunden till projektet är att dansk grisnäring har satt upp målet att 10 procent av landets cirka en miljon suggor ska vara lösgående till 2021. Lösgående suggor är också en parameter i det märkningssystem för djurvälfärden som Danmark börjar tillämpa i år.

Siljebjerrggaard är något av en pionjärgård på området.

På egen hand och tillsammans med en tillverkare av grisinredningar har gården under flera år experimenterat med olika frihetsgrader för den di­givande suggan. Slutsatsen är att det kostar i ökad smågrisdödlighet att släppa suggan.

– Vi har varit med i utvecklingen av en av de tio boxarna som testas och det är också den som vi satsat på i resten av det nybyggda stallet. Där släpper vi suggan lös femte dagen efter grisning, säger gårdens ägare Jacob Justesen.

RELATERAT: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/svart-att-minska-antibiotikan/">Svårt att minska antibiotikaanvändningen i Danmark</a>

Försöksprojektet omfattar totalt 77 boxar från tio olika firmor.

De flesta boxarna är utvecklade i Danmark, men forskarna har också valt ut tre boxar från Nederländerna, Storbritannien och Österrike till testen.

För att ge varje boxtyp optimala förutsättningar är de placerade i olika avdelningar med klimatreglering anpassad efter boxens krav.

Grisarna sköts enligt gårdens rutiner men tilldelning av halm och annat ”förströelse­material” sker efter boxtillverkarens riktlinjer. Forskarna besöker gården regelbundet och studerar hur boxarna fungerar sett både ur kultingarnas och den vuxna suggans perspektiv.

Även arbetsförhållanden och tidsåtgång för personalen registreras.

– Vi kommer att göra en utvärdering av varje boxtyps funktionalitet. Däremot har vi inte tillräckligt dataunderlag för att jämföra kullresultaten mellan de olika boxarna, säger Lisbeth Ulrich Hansen.

Köpenhamns universitet är också med i projektet. Dels med en egen box, som har utvecklats tillsammans med VSP, men också för att räkna på ekonomin vid en övergång till lösgående digivande suggor. För en gris producerad av en lösgående sugga kostar mer.

– Ytan i boxen blir större, arbetsåtgången ökar och smågrisdödligheten stiger. I en besättning med 1 200 årssuggor växer kostnaden med cirka 3,5 miljoner danska kronor. Frågan är om konsumenten är villig att betala för detta, säger Vivi Aarestrup Moustsen på Köpenhamns universitet.

”Showroom” med boxar för lösgående digivande suggor

Tio boxtyper från lika många företag finns representerade.

VSP, Videncenter for Svineproduktion är ansvarig för försöksstallet som är tillgängligt för besökare efter föranmälan.

Stränga hygienregler tillämpas och alla besökare ska duscha och byta kläder på plats innan de släpps in i stallet.

l Gården Siljebjerggaard drivs av Jacob Justesen, som är sjunde generationen på gården och tog över för fem år sedan.

l Efter den senaste utbyggnaden, som innebar en utökning med 250 suggor, finns det 1 000 suggor på gården. Utbyggnaden kostade ungefär 30 000 danska kronor per suggplats sedan extrakostnaderna för försöksstallet räknats bort.

l Suggorna är gruppindelade med 85 djur per grupp. Smågrisarna avvänjs vid cirka 30 dagars ålder när de väger 7–8 kilo och säljs direkt efter avvänjningen.

l Fjärde dagen efter grisningen kastreras smågrisarna, femte dagen släpps suggan lös i boxen.

l Växtodlingen på gården omfattar drygt 350 hektar åker och det är huvudsakligen spannmål som odlas.

Jakob Justesen testar tio olika boxfabrikat för lösgående digivande suggor i sitt nya stall. Siljebjerggaard på mellersta Jylland har en nyckelroll i den danska grisbranschens strävan efter högre djurvälfärd.

Gården Siljebjerggaard har en nyckelroll i den danska grisbranschens strävan efter högre djurvälfärd.