Ewa Wildmark

Gödselhanteringen i Nederländerna har alla kännetecken av en välorganiserad maffiaorganisation. Nu vill jordbruksminister Carola Schouten ha en ändring.

Nederländerna importerar foder och exporterar kött och ost. Kvar blir gödseln. 2014 infördes lagen om obligatorisk gödselbearbetning.

Att det fuskas har varit en officiell hemlighet i flera år. 2014 uppskattade företrädare för lantbruksrörelsen att 30 – 40 procent av gödseln försvann på något olagligt sätt.

När polisen tidigare i år kartlade brottsligheten ”Nationell hotbild 2017 – Organiserad Brottslighet” stod gödselhantering bland knark, prostitution och andra olagligheter:

”På markplanet finns diverse serviceföretag som förmedlare, foderföretag och rådgivningsföretag som er till att bokföringen stämmer i slutändan. Konkurrensen är hård mellan de drygt tusen förmedlarna i sektorn. Det gör att de försöker pressa kostnaderna, bland annat genom att medvetet strunta i reglerna.”

En lastbil kör fram till gården och lämnar lika tom som den kom. Gödseln sprids på egna marken, en besparing på tusen euro. Men på pappret är allt i ordning.

Gödsel, som på pappret gått på export har i verkligheten spritts på egna fält eller dumpats. En kvart till en tredjedel av gödseln måste exporteras. 2015 passerade 25 000 fullastade bilar med obehandlad gödsel gränsen, vilket utgör en tredjedel av gödselexporten. Enligt en rapport från lantbruksuniversitetet i Wageningen fuskas det även med transporterna till Tyskland.

Hela hanteringen har alla kännetecken av en välorganiserad maffiaorganisation. Handlarna sätter upp invecklade bolagskonstruktioner med en målvakt i slutändan. Åklagarmyndigheten talar om mellan tio och tjugo kriminella organisationer.

Det är ingen brist på kreativitet. I en härva hade man byggt biogasinstallationer med hjälp av feta statliga subventioner. I slutet av oktober inledde polisen en undersökning. Hittills står det klart att det bearbetats tre gånger så mycket gödsel som man haft tillstånd till sedan 2013. Rent tekniskt klarar inte installationen av det. Utredarna utgår ifrån att en del av gödseln bara sprids och allt sopats igen med hjälp av falska transportdokument. Man misstänker att även annat avfall blandats i.

Årligen går 900 000 lastbilar med gödsel genom Nederländerna. 1 200 av dem kontrolleras. 2014 resulterade det i tre stora utredningar. Total vinst: en miljon euro.

Verksamheten fortsätter dock, inte minst därför att Rabobank finansierar företag, även de som är dömda:

– Rabobank fungerar som huvudsponsor för gödselbedrägerierna, sa Elucuk Akinci som företräder miljörörelsen i det drabbade området.

En del brunnar har fått stängas därför att grundvattnet förorenats. Situationen är värst i gränsområdet med Belgien, ett av de mest djurtäta i Europa. Här finns bland annat sex miljoner grisar, hälften av alla grisar i Nederländerna.

För två veckor sedan publicerade en av de största dagstidningarna ”Gödselkomplotten”, en detaljerad skildring av eländet. Jordbruksministern kallades genast till krismöte. Sektorn fick en månad på sig att lösa problemen på egen hand.

Det kostar det nederländska lantbruket minst 500 miljoner euro årligen att bli av med gödselöverskottet. En handel som stinker. Både bokstavligt och bildlikt. Jordbruksminister Carola Schouten har slagit näven i bordet: - Moralen i sektorn är totalt sjuk!

Hanteringen av gödsel i Nederländerna är så kriminell att polisen lägger den på samma nivå som knarkhandel och prostitution.

En riktigt stinkande handel – på alla plan

Växtodling

Hanteringen av gödsel i Nederländerna är så kriminell att polisen menar att den är på samma nivå som knarkhandel och prostitution.