Lotta Silfverbrand

På Ekeby gård i Tystberga har hästar förvaltat ängsmark med naturvärden i 50 år. Nu drivs gården av lantbrukaren Anders Karlsson.

Anders Karlsson är lantbrukare med vall- och spannmålsodling som huvudnäring. Han driver också maskinentreprenad och skogsbruk. Sedan slutet av 1990-talet ägnar han sig även åt travhästuppfödning, ett intresse han ärvt efter sin far som tillsammans med Anders Karlssons bror Håkan började föda upp hästar i liten skala på gården 1967.

Tack vare framgångar på travbanor har hästverksamheten på gården vuxit sig större och större genom åren, och numera utgör den en betydande del av verksamheten. För dagen finns här totalt 45 hästar, varav 29 fölston. Flertalet av dem går för närvarande med sina årsföl i lösdriften som Anders Karlsson har god uppsikt över från sitt kontor.

Betesmarkerna på Ekeby gård utgörs av 40 hektar åkermark och sex hektar naturbete i form av kuperad ängsmark. De senare är Anders Karlsson mån om att förvalta enligt tradition på gården.

– För mig handlar det om att värna naturen och samtidigt dra nytta av den. Det känns bra att kunna bidra till biologisk mångfald och öppna landskap, och för hästarna är det toppen. De trivs bra på den här typen av marker. De har tillgång till varierad terräng och gott om mat som inte kostar mig någonting, säger han.

Bäst lämpade för naturbeten är ny- eller icke dräktiga ston, anser Anders Karlsson.

Det är inte alla hästar på gården som är aktuella för naturbete. När det gäller unghästarna är det bara de lugna individerna som får chansen. De som lämpar sig allra bäst är icke dräktiga och nydräktiga ston utan föl vid sidan – dels för att de ofta är mindre skadebenägna än till exempel unghästar, dels för att de inte kräver så mycket energi som till exempel digivande ston.

Anders Karlsson får nämligen inte stödutfodra djuren på naturbetesmarkerna eftersom han erhåller miljöersättning för dem. Lägger man ut foder i hagarna kan man förstöra den känsliga floran.

Totalt får han 10 000 kronor per år i miljöersättning. Mest får han för de 2,5 hektar som bedömts innehålla särskilda värden, som till exempel backnejlika, gullviva, brudbröd, jungfrulin och solvända. Kravet för att få erhålla ersättning är att man ser till att hagarna blir snyggt och ordentligt betade.

– För att få bra resultat släpper jag hästarna så tidigt som möjligt, i början eller mitten av maj, innan gräset hunnit växa för mycket. Är gräset för långt vid betessläpp så lämnar hästarna rator och betet blir ojämnt, vilket innebär merjobb för mig. Mitt åtagande är att hålla efter sly och putsa betet vid behov. Det blir en del sådant jobb, men det är det värt.

Några av de naturbetande hästarna på Ekeby gård i Tystberga.

Naturbetena är uppdelade i tre hagar, varav två har särskilda värden. Han låter ett tiotal hästar beta var och en av hagarna i omkring 14 dagar innan han flyttar dem till nästa. På så vis kan växtligheten återhämta sig mellan varven, vilket i sin tur innebär att hästarna har gott om mat hela sommaren.

– Jag brukar låta dem gå till mitten av september, eller så länge det finns mat och markerna håller.

Många anser att hästar, på grund av skaderisker, inte lämpar sig för naturbete. Det håller Anders Karlsson inte med om.

– Min erfarenhet är att de klarar det väldigt bra. Jag har inte haft en enda skada som kan härledas till naturbete på alla år, men så släpper jag ju heller inte vilka individer som helst där. Och har man områden i hagarna som är olämpliga för hästar så kan man ju hägna in dem, säger han och fortsätter:

– Själv har jag hägnat in en grustäkt på 30 gånger 30 meter med en stor grop i. Det funkar fint, säger han.

<h3>Ekeby Gård </h3>Ägare: Anders KarlssonBolagsform: Enskild firma.Verksamhet: konventionell spannmålsodling, vallodling, travhästuppfödning, inackordering av travhästar, skogsbruk, foderförsäljning samt entreprenad inom jordbruk.Odlingsareal: 290 hektar, inklusive arrenden.Skog: 285 hektar.Betesareal: 46 hektar, varav 6 hektar naturbete, varav 2,5 hektar med särskilda värden.Antal hästar: 45, varav 29 fölston och 16 årsföl.Omsättning: 8 miljoner kronor.Vinst: 1,5 miljoner kronor.Erhållna stöd för naturbete: Totalt 10 500 kronor/år.Gårdens stolthet: Den egna uppfödningen stoet Annicka som vann Svenskt Travoaks 2008. Hon har totalt sprungit hem närmare 3 miljoner kronor. Numera tjänstgör hon som fölsto.<h3>Miljöersättning för naturbete </h3>Du kan få miljöersättning om du åtar dig att sköta om och bevara dina naturbetesmarker enligt vissa villkor. Du kan också få miljöersättning för att återskapa en gammal naturbetesmark genom restaurering.Betesmarker med allmänna värden: 1 000 kr/ha och år.Betesmarker med särskilda värden: 2 800 kr/ha och år.Skogsbete: 3 500 kr/ha och år.Mosaikbetesmark: 2 700 kr/ha och år.Restaurering av betesmark: 3 600 kr/ha och år.Ansöker gör du hos din länsstyrelse.<h3>Betesförmedling</h3>Behöver du betesmark till dina djur? Eller har du betesmark, men saknar djur? För att främja och öka andelen ängs- och betesmarker i Sverige, samt för att göra det lättare för markägare och djurhållare att komma i kontakt med varandra, har flera av landets länsstyrelser startat digitala betesförmedlingar. Tjänsten är kostnadsfri och riktar sig både till markägare som söker djur till sina marker och till djurägare som söker betesmark till sina djur, oavsett djurslag. På din länsstyrelses hemsida fyller du bara i ett formulär där du beskriver vad du söker eller har att erbjuda i form av djur eller mark. Där finns också en lista över de djur- och markägare som anmält intresse för utbyte tidigare.

I takt med att antalet betande kor blir färre växer svenska naturbeten igen. Men det finns resurser som är näst intill lika bra som kor på att hålla landskapet öppet. På Ekeby gård i Tystberga har hästar förvaltat ängsmark med naturvärden i 50 år.

På Ekeby gård i Tystberga har hästar förvaltat ängsmark med naturvärden i 50 år.