Malin Eborn

Torgny Evertsson utanför Eksjö har tillräckligt med foder för att föda upp fler djur. Han har bland annat köpt in halm som ammoniakbehandlats för öka smältbarheten för djuren. Men smittskyddsregler gör att han inte kan ta emot fler djur från torkdrabbade kollegor.

Torgny Evertsson och sonen Marcus K Evertsson på Håkarps gård utanför Eksjö på småländska höglandet har plats för 180 köttdjur i sitt stall. Om några veckor tar de in ett femtiotal egna tjurar så det finns plats för fler. Till skillnad från många kollegor har Evertssons också tillräckligt med foder för att föda upp fler djur.

– Många ringer till mig och vill sälja kalvar tidigare än vanligt för att de har betesbrist och foderbrist. Jag vill gärna köpa men vågar inte ta emot fler, säger Torgny Evertsson.

Det är en regel i zoonosförordningen som sätter stopp för detta. Regeln finns till för att minska risken för smittspridning i djurhållning. Om en lantbrukare köper in fler än 150 djur per år från fler än 5 olika besättningar och får salmonella ryker enligt regelverket hela den statliga ersättningen. Kostnaden för att en gård spärras för salmonella varierar stort men det handla om hundratusentals till miljontals kronor för den enskilda lantbrukaren. Eftersom Evertsson är med i Smittskyddsprogrammet, Smittsäkrad Besättning, som tidigare kallades det frivilliga Salmonellaprogrammet, får de 70 procents ersättning vid spärr för salmonella.

– Jag vågar inte bryta mot reglerna även om risken att få salmonella är liten, säger Torgny Evertsson.

Eftersom antalet inköpta djur mäts enligt rullande schema måste Evertssons gå in och kolla i CDB-registret för att se vilka datum nya djur kan köpas in. Den 22 september får till exempel 5 nya djur köpas in sedan dröjer det till den 3 oktober innan 9 djur kommer i fråga. Samtidigt som Evertssons måste gå och invänta datum kan situationen vara kritisk på andra gårdar.

Om inte regeln funnits hade Håkarps kunnat ta emot mellan 30 och 50 kalvar till. Den senaste tidens regn gör att de nu räknar med att ta en relativt bra tredjeskörd på vallen. De har också köpt in halm som ammoniakbehandlats för öka smältbarheten för djuren. Gårdens foder räcker därför till fler djur.

– I en sådan här extrem situation som torksommaren inneburit borde man kunna göra ett tillfälligt undantag, säger Torgny Evertsson.

Han får medhåll av Jan Forssell, ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter.

– Om det finns gårdar som har foder så borde man inte hindras av en sådan här regel. Det har gjorts många förändringar under säsongen så det här borde man också titta på, säger Jan Forssell.

Torgny Evertsson har själv varit i kontakt med Jordbruksverket för att få råd om hur han ska göra och har mött stor förståelse för sin situation.

– Jordbruksverket vill liksom alla andra aktörer underlätta vid de specifika omständigheterna som blivit på grund av torkan, säger Annica Dimoski, ersättningshandläggare när det gäller djursmittor på Jordbruksverket.

Jurister har tittat på om det går att ge en generell dispens från de befintliga ersättningsreglerna som rör salmonella, men det är inte möjligt, berättar hon.

– Däremot tittar vi på om det går att göra på ett annat sätt. Men då måste det till en snabb förordningsändring och om det är juridiskt möjligt har vi inte kommit fram till än, säger hon.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/maskinringen-startar-import-pa-halm/">Maskinringen startar import på halm</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sar-majs-som-mellangroda-for-att-bidra-med-foder/">Sår majs som mellangröda för att bidra med foder</a>

Torgny Evertsson har möjlighet ta emot kalvar från lantbrukare som saknar både foder och bete till djuren. Men smittskyddsregler sätter stopp för detta.

Regler hindrar Torgny Evertsson från att hjälpa kollegor i nöd.

Får inte ta emot fler kalvar från torkdrabbade

Djurhållning

Torgny Evertsson har möjlighet ta emot kalvar från lantbrukare som saknar både foder och bete till djuren. Men smittskyddsregler sätter stopp för detta.