facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Här återställs slåtterkärr med häst

Ett tidigare igenväxt slåtterkärr i naturreservatet Sillnäs udde i Blekinge ska återskapas – till sin hjälp i det känsliga arbetet har länsstyrelsen tagit häst och hästdrivna redskap.

Tanken är att den biologiska mångfalden och värdefulla naturmiljön i kärret ska återställas och att sällsynta arter som grönvit nattviol och kransmynta återigen ska blomma där om fem-tio år.

För att flytta det avverkade virket på ett så skonsamt sätt som möjligt har man tagit hjälp av hästentreprenören Sigvard Gustafsson och det nordsvenska stoet Sträva.

Ett alternativt, ålderdomligt arbetssätt som här är ändamålsenligt.

– Hade man gått in med maskiner hade man kört sönder marken fullständigt. Det här är både skonsamt, miljövänligt och trevligt, säger Jenny Bergkvist, naturreservatsförvaltare på länsstyrelsen i Blekinge.

Stod under vatten

Slåtterkärret i Blekinge var en typ av åkermark som historiskt varit viktig runt om i landet för att försörja gårdarnas kreatur med foder, men som senare konkurrerades ut av odling av vinterfoder på vallar.

En sorts äng som stod under vatten delar av året. Just på Listerlandet tillhörde marktypen ovanligheterna.

– När vattnet sjunkit undan slog man gräset. I förhållande till en vanlig torr äng innehöll den väldigt mycket näring och var därför viktig. Men från någon gång i mitten av 1900-talet var det inte längre lönsamt att bruka den här marken, det var för stor insats och gav för lite, säger Jenny Bergkvist.

Röjer bort träd

Att återskapa delar av den tidigare vegetationen går förhållandevis snabbt, tror hon.

– Vi röjer bort träd och sly som gjort marken mörk och isolerad. När markerna får ljus kan det blomma här igen inom fem-tio år.

Det avverkade virket får ligga kvar på en annan plats i skogen, för den biologiska mångfaldens skull.

– Nedbrytare som skalbaggar lever ju på död ved. Det här blir en vinn-vinn-situation, säger Jenny Bergkvist.