Fredrik Stork

Allt som är inringat räknas som ogräs. Med hjälp av uppgifterna går det sedan att beräkna ogrästrycket i olika delar av fältet.

Det har snackats drönare och precisionsodling i många år. Men kanske är det först nästa år som tekniken blir riktigt användbar. Då har svenska Solvi, som är ett av företagen i den absoluta framkanten, för avsikt att släppa sitt nya precisionsodlingsverktyg för drönare.

Företaget har funnits på marknaden sedan 2015 och har redan hunnit släppa en rad produkter, bland annat inom kvävegödsling. Det är i sin tur ett område där det finns flera konkurrerande tekniker i dag. Med ett verktyg för ogräsbekämpning har företaget därför möjlighet att nå ut till de breda massorna.

Första steget i processen är att läsa in sina fältgränser. Därefter åker drönaren automatiskt ut och tar fotografier på en rad kontrollpunkter. När bilderna sedan analyseras av ett AI får man fram en helhetsbild över ogrästrycket på fältet. Själva bildanalysen tar ungefär en timme, och mynnar sedan ut i en styrfil som kan laddas in i traktorn för att styra växtskyddssprutan.

Analysen visar tydligt att ogrästrycket är högre nere i den vänstra delen av fältet.

– För att komma riktigt nära spannmålen tar vi bilder från tre till fem meters höjd, och i varje bild kollar vi sedan hur stor yta ogräset täcker. Därefter använder vi dosnyckeln och en rad andra faktorer för att få fram en korrekt dosering. På så sätt tar man hänsyn till variationen i fältet, och sprutar mer där det behövs och tvärt om, säger <a href="https://www.atl.nu/sok/%22Igor+Tihonov%22/">Igor Tihonov</a>, som äger och driver Solvi.

Fokus i utvecklingsarbetet ligger just nu i att hitta rätt i användargränssnittet. Därför har Solvi bland annat knutit till sig växtodlingsrådgivaren Henrik Stadig, som bistår med allt ifrån hur man använder dosnycklar till ren expertkunskap.

Utvecklingen är en del av EIP-projektet och drivs i nära samarbete med Hushållningssällskapet i Skåne.

– Den stora utmaningen är intuitivt att förklara de olika doserna över fältet, att räkna ut hur mycket vatten och preparat som går åt och hur mycket vatten man behöver köra i snitt. Men det handlar också om att utgå ifrån vad munstyckena klarar av, säger Henrik Stadig.

Att dosera rätt handlar i grunden om ren matematik. Men när man också ska väga in vitt skilda förutsättningar som att alla lantbrukare har olika maskinparker blir det också mer komplicerat än vanlig skolmatte. Kanske måste föraren exempelvis köra extra sakta på något ställe för att munstyckena ska mäkta med. Allt detta måste programvaran klara av att bemästra och dessutom åskådliggöra för användaren, och det är framför allt där som mycket av utvecklingen ligger.

Hur bra är en drönare på att räkna ogräs?

– Mycket bättre än vad du och jag är, och det är det som är vinsten med systemet, att en drönare kan räkna ogräs över hela fältet på ett kick. Det har du inte en chans att göra själv, säger Henrik Stadig.

Ambitionen är på sikt även att klassificera olika ogräsarter. Men det är inte där fokus ligger initialt.

– Slutsatsen är att ogräsförekomsten varierar mycket över fälten, och att det finns en samvariation med jordart, och att doseringsskillnaden kan variera med hundra procent över fältet. Det innebär att man måste dra ner på vissa ställen och öka på andra för att få en riktigt bra dosering. Men vi ser också att totalförbrukningen blir lägre när vi lägger preparatet där det behövs, säger Henrik Stadig.

För lantbruksekonomin kommer detta inte innebära någon större revolution, enligt Henrik Stadig. De stora vinsterna blir i stället på miljön, och att man minskar risken för fler resistenta ogräsarter.

Hur ställer du dig till konkurrerande tekniker, som optik på bommarna och olika sattelittjänster som i framtiden kanske skulle kunna göra samma sak?

– En drönare kostar inte jättemycket. De vi använder kostar 10 000-15 000 kronor, och på drönarsidan finns det i dag inget annat företag som gör samma sak som vi. Här flyger man i 20 minuter och så gör man en analys som tar en timme, vilket gör att du kan få ett resultat samma dag. Med satteliterna får man inte samma detaljrikedom och bilderna finns sällan tillgängliga samma dag.

Med drönare kan man även göra andra saker, som inventera barkborreträd. Igor Tihonov har i dag svårt att se att en traktormonterad sensor skulle kunna göra lika snabba analyser.

– Dessutom innebär en sådan metod att du måste köra även där du inte behöver spruta, säger han.

Mycket av utvecklingen sker i Sverige, och under vintern, för att sedan verifieras i fält under sommaren. Under vintern använder sig utvecklarna det bildmaterial som de har samlat in från olika platser i landet under sommarmånaderna.

<h3>Fakta: Solvi</h3>Sedan starten 2015 har Solvi lanserat en rad produkter, bland annat en produkt för kvävegödsling. Företaget har i dag sex anställda, och har sålt sina produkter i ett 40-tal länder. Där används drönarprodukterna i allt ifrån spannmål till mer exotiska grödor. Utvecklingen bedrivs huvudsakligen i Göteborg där <a href="https://www.atl.nu/sok/%22Igor+Tihonov%22/">Igor Tihonov</a> är ensam ägare till företaget. Något externt kapital har ännu inte tagits in. Enligt Igor Tihonov ska bolaget redan nu vara lönsamt och generera vinst.

Här är nya metoden att bekämpa ogräset - med drönare. Efter en bildanalys från tre till fem meters höjd skapar Solvis programvara automatiskt en styrfil, som sedan kan användas för att styra doseringen på fältet.