Niklas Larsson

Viljan ha en större traktor än grannen och att man vill skryta om det nya köpet i sociala medier är inte ovanliga som faktorer till att man vill byta traktor.

Var traktorn är tillverkad kan ha betydelse. I Sverige var det Volvo BM som drog fördel av det.

Grundläggande krav respektive inte grundläggande krav

Lantbrukaren väljer ut de märken som ska övervägas mer noga. Krav kan vara en viss kvalitet eller bränsleekonomi. Därefter kan image, rabatter eller tillbehör bli vinnande för köpet.

De flesta lantbrukare vill köpa en större traktor än den förra men det finns de som vill ha en som minskar markpackningen.

Servicens kvalitet och närhet till verkstad

Bemötande och service är viktigt men även avståndet till servicestället är betydelsefullt för de flesta.

Här skiljer det mellan lantbrukare som föredrar tradition, kvalitet och förvaltning. Andra strävar efter förnyelse. Ett märke som står för snabb utveckling kan då locka.

Att systemet i traktorn är lätt att lära sig spelar roll. En del lantbrukare väljer bort märken med mycket elektronik.

Bekväma respektive aktiva köpare

En bekväm köpare köper av en återförsäljare på nära håll medan en aktiv köpare inte drar sig för att importera en traktor till ett lägre pris.

Om traktorn ska passa in i gårdens system kan det vara bra att ha samma märke. Även för att kunna ha reservdelar hemma.

Att vilja ha en större traktor än grannen och att man vill skryta genom att publicera en bild på det nya köpet i sociala medier är inte ovanligt.

Önskan ställs mot verkligheten

Att få en viss funktion, kvalitet och status i en traktor blir inte alltid möjligt. Ekonomin sätter stopp. Man får nöja sig med ett billigare märke.

Tradition, besök på mässor och sociala medier kan påverka. Vad andra tycker bryr sig en del om medan andra bara ser till sitt eget behov. En skillnad finns mellan de som har ett rationellt (logiskt, objektivt) perspektiv och de som främst har ett emotionellt perspektiv på sitt traktorköp.

<h3>Fyra tunga kategorier</h3>I rapporten har man lyft fram fyra kategorier av traktorköp. Den första handlar om köp som blir av tack vare tillgång till bra service. Den andra handlar om personliga relationer med återförsäljaren. Den tredje handlar om dragning till ett varumärke. Den fjärde handlar om objektiv analys av information för att få mest för pengarna.Källa: ”Why did you buy that tractor? – A study of consumer behaviour”. Per Frankelius (redaktör) och studenter vid Linköpings universitet. (2016)

Linköpings universitet gjorde under 2016 ett experiment där man med hjälp av fallstudier skaffade sig kunskaper om vad som skiljer respektive förenar lantbrukare när det gäller deras sätt att tänka kring traktorköp. Studien är internationell. Här är några slutsatser:

Linköpings universitet har tittat närmare på vad det är som styr om det blir JD, MF eller något annat traktormärke.