Oskar Schönning

Finansminister Magdalena Andersson, och Emil Källström ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet. Arkivbild.

Den åtgärd som troligen har störst betydelse för egen- och småföretagare inom lantbruket är möjligheten att skjuta upp och också få tillbaka skatteinbetalningar.

Förslaget innebär att företag kan få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.

Företags anstånd föreslås omfatta tre månaders skatteinbetalningar och lämnas enligt regeringen under längst 12 månader. Detta ersätter ett tidigare presenterat förslag. Ränta och avgifter på upplägget motsvarar enligt gällande regler en årsränta på 4,85 procent, uppger Skatteverket för ATL.

<h3>Företag kan få tillbaka pengar från Skatteverket</h3>

De nya reglerna föreslås börja gälla den 7 april, men kan tillämpas retroaktivt från 1 januari 2020. Det här innebär att företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto för januari till mars kan få skatten återbetald från Skatteverket.

Möjligheten ska inte gälla företag som missköter sin ekonomi, har större skatteskulder eller på annat sätt är oseriösa, skriver regeringen.

Efter att detta förslag presenterades, har ytterligare krispaket lagts fram. Enligt detta <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arbetsgivaravgifterna-sanks-tillfalligt-for-smaforetag/">sänks arbetsgivaravgifterna för småföretag kraftigt under fyra månader</a>.

Nedsättningen föreslås gälla för högst 30 anställda och för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor. Under de fyra de fyra månaderna ska bara ålderspensionsavgiften betalas, vilket medför en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad.

För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna.

<h3>Tar tillfälligt över sjuklönekostnader</h3>

Staten tar enligt de föreslagna åtgärderna också över sjuklöneansvaret i två månader. Det innebär att staten tillfälligt tar hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Även egenföretagare ersätts enligt regeringens förslag, genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14.

De föreslagna åtgärderna innefattar även korttidspermittering för företag som har anställda. Det betyder att de anställda under en begränsad tid går ner i lön och arbetstid. Det är i grunden ett avtal mellan facket och arbetsgivaren som gör det möjligt för arbetsgivaren att förkorta arbetstiden för de anställda och betala mindre lön under en period.

Arbetsgivaren får sedan stöd från staten för sina kostnader, medan den anställda får en ersättning upp till drygt 90 procent av lönen. Syftet med avtalet och stödet är att rädda jobb och företag från att gå i konkurs. Enligt regeringen kan det innebära att arbetsgivarens lönekostnader minskar med hälften.

När förslagen presenterades av regeringen var det finansminister Magdalena Anderssons (S) ambition att paketet skulle hjälpa så många företagare som möjligt igenom krisen. Under veckan har dock företagare och företagarorganisationer pekat på oklarheter i förslaget och också riktat kritik mot regeringen. Kritiken och oklarheterna rör framför allt räntenivån på de uppskjutna skattebetalningarna och att förslaget om korttidspermittering inte tar tillräcklig hänsyn till enmans- och småföretagare och deras familjemedlemmar.

I samband med att ytterligare ett krispaket presenterades den 25 mars meddelade Magdalena Andersson att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/arbetsgivaravgifterna-sanks-tillfalligt-for-smaforetag/">reglerna för korttidspermitteringar även ska kunna omfatta ägare av aktiebolag samt dessas familjemedlemmar</a>.

<h3>Vill ha A-kassa för företagare</h3>

Organisationen Småföretagarna vill att alla företag som vill ska få anmäla sitt företag vilande tills vidare och därmed få rätt till A-kassa till krisen är över. De vill också se lånegarantier till småföretag och att staten tar ett större sjuklöneansvar.

Regeringens förslag ska nu snabbehandlas i riksdagen. Finansutskottet räknar med att vara klart med sitt arbete den 31 mars. Debatt och beslut i riksdagen är i skrivande stund planerat till den 2 april.

<h3>Fler åtgärder i kampen mot coronaviruset</h3>För att minska smittspridningen i samhället slopas karensavdraget mellan 11 mars och 31 maj genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet.Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket får ytterligare resurser och kommuner och regioner kompenseras för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården och omsorgen.Resurserna ökas för den så kallade smittbärarpenningen, då antalet individer som har rätt till denna ersättning antas komma att öka.Riksbanken lånar ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna för att säkerställa kreditförsörjningen. Almi Företagspartner får ett kapitaltillskott på tre miljarder kronor för att öka sin utlåning till små och medelstora företag.Svensk Exportkredits låneram utökas från 125 miljarder till 200 miljarder för lån till exportföretagen.Exportkreditnämndens (EKN) tak för kreditgarantier utökas från 450 miljarder till 500 miljarder kronor och vissa nya garantier införs, bland annat för rörelsefinansiering av större exporterande företag.Källa: Regeringen.se, TT

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/atls-artiklar-om-coronaviruset/">Senaste artiklarna om coronaviruset</a>

Den 20 mars lämnade regeringen förslag på åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av det nya coronaviruset till riksdagen. Nu ska förslaget snabbehandlas.

Uppskjuten skatt och nya regler för sjuklön – så ska de ekonomiska effekterna av det nya coronaviruset mildras.