Anders Fällman

John Pawsey är en av tre som det står mellan när Farmers Weekly ska utse årets spannmålsodlare i England 2017. Han är nominerad för att han sedan 1999 har utvecklat sitt lantbruksföretag till en certifierad ekoinriktning, som även har visat sig vara mycket effektiv mot ett av de svåra hoten mot engelsk spannmålsodling, renkavle.

– Jag tror inte att jag vinner, men det är roligt att bli nominerad. Det är ett kvitto på att det vi har gjort bedöms som intressant och seriöst, resonerar John Pawsey.

John Pawsey kombinerar öppen växtodling och tvååriga avbrottsvallar, med klöver och rajgräs. Här i mars månad vallår ett.

Den mekaniska ogräsbekämpningen genomförs med två maskintyper. Dels blindharvning med en Einböck ogräsharv, både höst och vår, om det är tjänligt. Dels radhackning med Cameleont.

Han har övergett kultivatorsådd med en Horsch-maskin och investerat i System Cameleont, för att uppnå en bättre precision i sådden och en bra teknik för radhackning. Traktorerna är utrustade med RTK, för precision i sådd och hackning.

– Jag var faktiskt Gothia Redskaps första kund i England. Det är en fantastisk maskin!

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/det-enda-alternativet-ar-svarttrada/">”Det enda alternativet är svartträda”</a>

Om man relaterar till svenska förhållanden skulle man anta att en åtta meters maskin inte på långa vägar ger tillräcklig kapacitet och John överväger att investera i en till, men behovet är inte akut eftersom man har betydligt längre höst- och vårsäsong norr om London.

– Jag är nyfiken på vad Lars Askling på Gothia Redksap har i pipeline. Jag är nyfiken på bandsådd och jag önskar att maskinen vore smalare i transport eftersom vägarna är smala här på landsbygden. Tre meter transportbredd vore bra.

– Jag skulle också vilja ha ett annat utmatningssystem, men det är detaljer som inte får mig att avstå från maskinen. Hela maskinen är genomtänkt och välbyggd och djuphållningen är suverän.

Engelsmannen John Pawsey kombinerar öppen eko växtodling, sådd och hackning med System Cameleont och fårbete på avbrottsvallar. Vallår ett putsas stubben efter insåningsgrödan av innan fåren släpps på bete.

Hur mycket har dina maskinkostnader stigit med omläggningen till eko?

– Jag har inte räknat på det. Men min totala maskinkostnad är cirka 345 pund per hektar i dagsläget och jag siktar på 300.

En viktig faktor för att kunna sänka maskinkostnaderna är bra grödor och en växtföljd som missgynnar de svåra ogräsen. John Pawsey tror att hans 50/50 fördelning höst- och vårgrödor betyder mest, men även satsningen på tvåårsvallar som betas av får.

Gården kombinerar växtodlingen med en driven djurhållning med 500 får av rasen New Zeeland Rowney. Han bedriver ett strikt avelsarbete, där endast tackor med benägenhet att ge två lamm väljs ut. Detta för att skapa en besättning med minimalt arbetsbehov under lamningsperioden.

– Målet är att utöka besättningen till 1 000 tackor, vilket skulle bära kostnaden för en heltidsanställd och avlasta mig.

En tvåårig blandvall med klöver och rajgräs är ett bra avbrott i den öppna växtodlingen. Fåren betar vallen år ett, men inte år två, för att undvika parasiter. Vallår två tas 200 till 300 balar vinterfoder till fåren med lejda maskiner. Vallen och grödor som speltvete fungerar bra som ett komplement till mekanisk ogräsbekämpning.

John Pawsey har en ansenlig maskinpark för att klara sin egen växtodling och den han gör på uppdrag.

Då det gäller det engelska jordbrukets ansträngningar att kontrollera renkavle har han intressanta erfarenheter. Renkavle är inte längre gårdens besvärligaste gräsogräs.

– Flyghavre är värre för den växer över alla grödor och vi verkar ha två typer, en som gror på hösten och en som gror på våren. Blir mitt speltvete 160 centimeter, blir flyghavren två meter, konstaterar John Pawsey.

Han brukar sina 650 hektar på Shimpling Park Farm, mellan London och Cambridge. Utöver det har han skötselavtal med fem gårdar på totalt 950 hektar. John står för brukandet och åtgärderna, markägaren för insatsvarorna. Avtalen ger del i intäkten av grödan.

I maskinhallen står Horsch såmaskinen till vänster. Kvar som reservmaskin och ersatt av en Cameleont. Den första System Cameleont som Gothia Redskap har sålt på engelsk marknad.

Beslutet att ställa om tog John under perioden på 1990-talet med flera år av stabilt låga vetepriser, som berodde på den europeiska jordbrukspolitiken och regleringen av spannmålsöverskottet. Många valde då att expandera eller gå över till reducerad bearbetning för att kompensera för en svag lönsamhet. John Pawsey tillhörde i stället till de som siktade på att öka intäkterna genom att ställa om sin gård till en certifierad ekoodling.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/det-handlar-om-att-utmatta-ograset/">Han vinner kampen mot tistlarna</a>

1999 inleddes omläggningen med 100 hektar av totala 650 och efter några år var hela arealen omlagd. Gårdens produktion granskas regelbundet vid en årlig inspektion, som genomförs av Organic Farmers.

– Jag betalar 1 200 pund per år för certifieringen, men jag får valuta för pengarna. Det är en hård kontroll, hävdar John Pawsey.

Han köpte rådgivning under de första tre åren under omläggningen, men sedan har han stått på egna ben i planering och beslutsfattande. John har skaffat sig en gedigen erfarenhet och lönsamheten är okej.

– Trots att vi har EUs lägsta stödnivå, 60 pund per hektar.

Speltvete i mars, sått i oktober med System Cameleont. En mycket konkurrensstark gröda.

Han tillhör en grupp lantbrukare som har gått samman i Organic Arable. En sammanslutning som administrerar handel med ekospannmål till stora djurgårdar.

– Speltvetet och quinoa säljer jag på kontrakt till livsmedelstillverkare. Speltvetet ger 5,5 ton, så det är en mycket lönsam gröda och stark mot ogräs.

Johan Pawsey tillhör de lantbrukare som är övertygad om att Brexit kommer att innebära försämringar för det engelska lantbruket, men inte för honom som är etablerad i en ekoinriktning.

Om din bedömning inte stämmer, skulle det vara svårt att gå tillbaka till en konventionell inriktning?

– Inte praktiskt sett, men vi har gjort betydande investeringar i maskiner för att få bra snurr i växtodlingen och det skulle vara en dålig affär att avyttra maskinerna.

Hur har säsongen varit och vad händer nu i höst?

– Vi hade en torr vår och grödorna har avkastat bra. Vi sådde speltvete på vallbrott sent i september. Sedan sådd av höstvete och planerar sådd av bönor i månadsskiftet oktober–november. Sen- och djup sådd (10 centimeter) av bönorna minskar risken för att bönorna inte ska förväxa innan vintern.

John Pawsey kan bli Årets spannmålsodlare i England.

Plogen är ett viktigt redskap på gården, kanske viktigast inför höstsådden av åkerbönor.

– Bönorna trivs i lucker jord med bra infiltrationskapacitet. Däremot experimenterar jag med kultivator i stället för plog när jag bryter tvåårsvallen och det är inte normalt hos oss.

Det här är en exklusiv artikel från tidningen Lantmannen nummer 11. För att läsa fler fördjupade reportage, prenumerera på <a href="http://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1">Lantmannen</a>.

Läge: Mellan London och Cambridge.

Autostyr med RTK noggrannhet och fälttrafik på fasta körspår, modulbredd 8 meter.

Odlar: höstvete, speltvete, quinoa, höståkerbönor, havre, korn och 2-års vall.

Tork/lagring: planbottentork/kalluft och kapacitet att lagra 4 000 kubikmeter.

500 tackor av rasen New Zeeland Rowney.

Traktorer: Case Quadtrac 450, Case Puma 185 och John Deere 6170R

Plog: 3 Dowdeswell, 2 växelsjuor och en växelnia.

Kultivatorer: Väderstad Carrier 9m, Dalbo Cultimax, 9m och Horsch Terrano, 5m.

Såmaskiner: System Cameleont, 8 meter och Horsch, 9m.

Ogräsharv: Einböck 12 m (modifierad till 9 m som en anpassning till 8.8m modulbredd fasta körspår)

Vält: Cousins Cambridge Rolls, 12.3m.

Transport: 2 x Richard Western 14t.

Övrigt: Spearhead, 6m batwing mower.

Traktorerna byts i regel efter 7 år och redskapen efter 10 år.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lilla-nora-med-i-ekotoppen/">De tjänar mest på att driva ekoproduktion</a>

VIDEO: <a href="http://www.atl.nu/teknik/tv-har-skordar-robottroskan-helt-sjalv/">Se robottröskan skörda själv</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-provkor-en-lattviktare-med-klos/">ATL testkör rivig lättviktare</a>

Den brittiske lantbrukaren John Pawsey har en utstuderad strategi mot problemogräs i sin ekologiska växtodling. Nu kan han bli Årets spannmålsodlare i England.

Brittiska ekoodlaren John Pawsey lär dig tygla problemväxterna.

Dags att följa John – så får du bukt med ogräsen

Växtodling

Så här gör den brittiska ekoodlaren John Pawsey för att få bukt med problemogräsen.