Mikael Marklund

Hans Cederlöf ser fram mot att få börja bygga sin nya ladugård. Men den kunde redan ha varit klar om inte länsstyrelserna i Uppsala och Västmanland felaktigt menat att det krävdes tillstånd om man skulle ta vatten till 1 500 kor.

I februari för två år sedan skickade Hans Cederlöf i Salbohed utanför Sala in sin ansökan om att få bygga en ny ladugård med plats för 1 500 kor. Länsstyrelsens tjänstemän uppmanade honom att satsa rejält, säger han.

– Planen var att den skulle vara för 800 kor. Hittills har jag fördubblat besättningen vart tionde år och det var tanken nu också. Men då tyckte de att det var lika bra att ta till ordentligt.

Men när ansökan kom till länsstyrelsen menade myndigheten att en mjölkproduktion med så många kor medförde en så hög vattenförbrukning att det krävdes tillstånd. Trots att det i miljöbalken står att det inte behövs för jordbruksfastigheter, vilket Mark- och miljööverdomstolen konstaterade när fallet överklagades dit efter att den lägre instansen, Mark- och miljödomstolen, gett länsstyrelserna i Uppsala samt Västmanland rätt.

Deras agerande var rent myndighetsmissbruk, anser Hans Cederlöf. Inte bara för att de inte följde lagen:

– Det var inte någon dialog med mig innan jag fick beslutet.

Någon risk för att en utökad mjölkproduktion skulle leda till vattenbrist för närboende finns inte enligt Hans Cederlöf:

– För det första skulle min årsförbrukning ligga på 100 000 kubikmeter per år. Men den beräknade årsnederbörden på min mark ligger på 400 000 kubikmeter. Sedan rinner det 6 kubikmeter per sekund i ån, dygnsbehovet motsvarar 40 sekunders totalflöde. Dessutom har jag nu en vattenbassäng på 50 000 kubikmeter som går att använda också.

Nu hoppas Hans Cederlöf att resten av processen går som den ska, så det kan bli byggstart 2022 och korna och personalen kan flytta in i den nya ladugården året därpå. Men om det inte varit för all byråkratisk brottning menar han att de redan kunde ha varit på plats.

– Det gör mig faktiskt bitter och förbannad. Inte bara för min egen skull utan även för djuren och mina anställda. Den nya ladugården med längre båspallar, sandbädd och med dubbelt så många kvadratmeter per ko än vad lagen kräver, ger en förbättrad djurhälsa. Och en betydligt bättre och effektivare arbetsmiljö för personalen jämfört med den här, säger han och fortsätter:

– Sedan är det ju så att ju bättre korna mår, desto bättre mjölkar de, vilket är bra för företaget.

En anledning till att länsstyrelserna i Västmanland och Uppsala engagerat sig så är att den nya ladugården skulle ha betydligt fler än de 400 djur som är gränsen för när det krävs en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Vilket är ett måste om Sverige ska följa EU-rättens regler för verksamheter som kan leda till ”betydande miljöpåverkan”.

– Det finns ingen rim och reson i det. Jämföra oss med kemiindustrin, säger Hans Cederlöf.

”Västmanland ska vara självförsörjande på livsmedel. Hur ska det gå om inte det får finnas några jordbruk?”, frågar sig Hans Cederlöf.

Länsstyrelsens agerande är inte heller i linje med den livsmedelsstrategi som myndigheten har klubbat, hävdar han.

– Där står det att Västmanland ska vara självförsörjande på livsmedel. Hur ska det gå om inte det får finnas några jordbruk? För trenden att det blir färre men större gårdar går inte att vända. Det krävs effektiva lönsamma anläggningar för att locka den yngre generationen att satsa på det här.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lansstyrelsen-vill-se-over-jordbrukens-vattenforbrukning/">Regler om vattenförbrukning kan skrivas om</a>

<h3>Undantaget</h3>I Miljöbalken, 11 kapitlet 11 §, anges vilka undantag det finns från huvudregeln att det alltid krävs tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet. ”1. Vattentäkt för en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets hushållsbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.”I sin dom skriver Mark- och miljööverdomstolen: ”Med husbehovsförbrukning avses bl a rengöring i lantgårdar, vattning av kreatur, mjölkbehandling och annat vanligt lantbruksändamål (…). Undantag från tillståndsplikten för vattentäkter för husbehovsförbrukning infördes i äldre vattenlagen (1918:435) och behölls även i vattenlagen (1983:291(…). Någon volymbegränsning kan inte utläsas av lagtext eller förarbeten.”Bevattning av jordbruksmark och vatten till handelsträdgårdar är dock två exempel på sådant som inte omfattas av undantaget.<h3>Företaget</h3>Ägare: Hans CederlöfBolagsform: Enskild firmaAreal: 540 hektar, varav hälften arrenderatAntal kor: 385Antal anställda: 10 heltidstjänsterOmsättning: 23 miljoner kronor

Länsstyrelsen ansåg att det krävdes tillstånd för vattenuttaget och gjorde tummen ner för Hans Cederlöfs nya ladugård. Men nu har han fått rätt i högsta instans.– 2023 kanske den är klar. Men den kunde ha varit det redan, säger han.

Två länsstyrelser hade fel på en viktig punkt.

Han vann slutstriden om vattnet – kan bygga ladugård

Lantbruk

Konstaterar att mjölkbonden Hans Cederlöf omfattas av undantag i miljöbalken.