Birgitta Sennerdal

Förra sommaren enades företrädare för Bergvik Skog, Sveaskog, LRF, Skogsindustrierna och Svenska Jägareförbundet kring ett grundläggande förhållningssätt och en gemensam inriktning kring älgjakten och hela landets klövviltsförvaltning. I interna sammanhang kallas det "Handslaget".

I dokumentet finns en rad till synes ganska självklara ståndpunkter, exempelvis att avverkade arealer måste kunna återbeskogas med lämpligt trädslag, att det ska vara ett bra samarbetsklimat mellan skogsbruk och jägare och att det råder samsyn om att Skogsstyrelsens metod för älgbetesinventering (Äbin) mäter betesskador på tall på ett rättvisande och objektivt sätt.

Har ni inte varit överens om det här?

– Nej, det har inte varit självklart att vi varit överens om detta tidigare. Vi har stått långt från varandra i debatten, säger Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, till ATL.

<h3>Utslagsröst ska användas med omdöme</h3>

I överenskommelsen står också att markägares utslagsröst i älgförvaltningsgrupperna i länen ska användas restriktivt och med omdöme, i utbyte mot att jägarna tills vidare inte driver frågan om att ta bort utslagsrösten. Alla de fall där utslagsrösten använts ska i efterhand granskas av en samverkansgrupp med utsedda personer från skogsbruket och Svenska Jägareförbundet.

– När det finns fog för att använda utslagsrösten ska man göra det. Det skrivelsen tog sikte på är att det fanns exempel på att man hotat med att använda utslagsrösten och så ska det inte vara, säger Sven Erik Hammar.

Det råder dock delade meningar om vilka framgångar som nåtts tack vare överenskommelsen mellan skogsbruket och jägarna. Sven Erik Hammar tycker att skogsbruket har levt upp till sina åtaganden och planterat mer tall på tallmark. Men han är frustrerad över att vi inte kommit närmare målen i skogen.

– När vi mäter med Äbin är de färska skadorna fortfarande höga, säger han.

Torbjörn Larsson som är ordförande i Svenska Jägareförbundet tycker att man måste ha tålamod i ett förändringsarbete. Om varken tallplantering eller skötselplaner har fungerat på många år, är det svårt att förvänta sig snabba förändringar.

– Det går bra, men det kommer att ta flera år innan det ger resultat. Man kan alltid hitta fel, men nu har vi det här handslaget och nu ska vi utveckla det, säger han.

Nu är tanken att arbeta med utbildning och gemensamma aktiviteter där både jägare och skogsbrukare deltar.

– Det handlar om att skapa förtroende mellan skogsägare och jägare och vi måste skapa ett engagemang hos dem som ska lösa problemen, säger Torbjörn Larsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/hojd-ersattning-for-betesskador-pa-skog/">Höjd ersättning för betesskador på skog</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/skogsagaren-vi-gar-mot-katastrof-har/">Älgarna lämnade bara döda stammar</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/skjut-fler-algar-och-plantera-mer-tall/">"Skjut fler älgar och plantera mer tall"</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/algskador-i-blekinge-varst-i-landet/">Älgskador i Blekinge värst i landet</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/algen-ater-for-en-miljard/">Älgen äter för en miljard</a>

Trots överenskommelsen mellan skogsbruket och jägarsidan förra året är det fortsatt höga betesskador i skogen. Men Svenska Jägareförbundets ordförande tycker ändå att det går åt rätt håll och att tålamod krävs.

Överenskommelse mellan skogsbruk och jägare har än så länge inte minskat skadorna.

Viltskador fortsatt höga

Lantbruk

Viltskadorna på skogen är fortsatt höga - trots handslag mellan skogsbruk och jägare.