David Gustavsson

2018 blev ett nytt rekordår för svenska ekomarknaden - men försäljningen blev lägre än väntat.

Ekoförsäljningen växte med cirka 1,1 miljarder kronor förra året till totalt 28,8 miljarder (+4 procent, jämfört med 2017). Men väntat var det dubbla. Ökningen berodde främst på högre ekopriser och inte volymökningar.

Det framgår av branschanalysföretaget Ekowebs årliga marknadsrapport för 2019 Ökningstakten har mattats av rejält sedan rekordåren 2014/2015 med uppgångar på mellan 20-40 procent.

– Då utökades ekoutbudet kraftigt och konsumenterna har sedan dess fortsatt att köpa eko. Men exponeringen i butik är mindre i dag. Och försäljningen har inte matchat det växande ekotillgången på främst kött, ägg och mejeriprodukter, säger Olle Ryegård, en av rapportförfattarna på Ekoweb, till ATL.

Ekoweb räknar därmed med en årlig försäljningsökning på runt 1 miljard per år, en halvering mot den förra prognosen. Ekoandelen av totaltförsäljningen väntas ligga på 13 procent om tio år, mot föregående uppskattning om en 15 procentig andel till år 2025.

2018 växte ekoandelen marginellt till 9,6 procent av den totala livsmedelsförsäljningen (9,3). Offentlig sektor stod för 38 procent av ekoinköpen, och toppade därmed den listan. Kaffe, ägg, havregryn, kryddor, bananer och mejerivaror var storsäljare på ekosidan. Samtidigt uppstod ett överskott på ekologiska ägg och mejeriprodukter samt ekokött.

Handeln har nämligen sålt mindre än vad producenterna levererat. Bara Axfood ökade sin ekoförsäljning av de stora kedjorna (+300 miljoner kronor). Största aktören på ekomarknaden var dock Ica som sålde ekomat för 8 miljarder i fjol, följt av Systembolaget (5,6) och Coop (3,1).

<h3>Närodlat lyftes fram av handeln</h3>

Det var också Systembolaget som stod för den största försäljningsökningen på ekosidan (cirka +500 miljoner kronor). En ökad exponering och marknadsföring av ekoprodukter, tros ligga bakom. Vin utgör största delen av ekoutbudet (22 procent).

Matvaruhandeln lyfte i stället fram svenskt och närodlat för att, enligt egen utsago, stötta torkdrabbade bönder. Men Olle Ryegård pekar också på ökad prispress, där dyrare ekoprodukter får stryka på foten. Allt fler konsumenter väljer dessutom bort till exempel ekokött för vegetariska alternativ baserade på importerade sojaråvaror. Det har detaljhandeln uppgett i Ekowebs intervjuer.

Även den svenska ekoexporten minskade förra året med över 200 miljoner, till cirka 1 miljard. Merparten av det ekomärkta spannmålet torkade upp i somras (uppåt 80 000 ton). Och köttprodukter var generellt svårsålda utomlands trots svag krona.

– Vi har inte haft överskott på ekokött tidigare och det tar tre till fem år att bygga upp exportkanaler, säger Olle Ryegård.

Allt fler exporterande livsmedelsföretag nobbar därtill Krav-produkter. Certifieringen är okänd utanför Sverige och otydlig, menar de. I stället lockar EU-krav, som också saknar nationella undantag.

2018 blev ett nytt rekordår för svenska ekomarknaden. Men försäljningen blev lägre än väntat och har dämpats rejält sedan 2015. Ökningstakten uppskattas bara bli hälften så stor som tidigare prognoser gjort gällande, enligt analysföretaget Ekoweb.

Försäljningen blev ändå lägre än väntat och har mattats av rejält sedan 2015.

Handeln nobbar eko för närproducerat

Lantbruk

Försäljningen blev ändå lägre än väntat och har mattats av rejält sedan 2015. Nu skriver analysföretaget Ekoweb ner sin långtidsprognos.